Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lärosäte diskriminerade hörselnedsatt student

Avsaknad av mikrofon och teleslinga gjorde att Malmö universitet nyligen tvingades betala ersättning till en student.
På Stockholms universitet och Högskolan Väst har man gjort tillgänglighetsinventeringar av sina lokaler för att få koll på den fysiska miljön.

23 september, 2019
Jennie Aquilonius
Anne Stigell

Bristande tillgänglighet räknas sedan 2015 som en diskrimineringsgrund. I november 2018 stämde Diskrimineringsombudsmannen, DO, Malmö universitet för diskriminering av en student med hörselnedsättning. Inför kursstarten hösten 2016 tog studenten kontakt med stödenheten vid dåvarande Malmö högskola för att berätta om sina behov och fråga om tillgången till mikrofon och teleslinga. Lärosätet tog fram en åtgärdsplan, men den nämnde varken mikrofon eller teleslinga. Enligt universitetets svar till DO berodde det på att samordnaren var nyanställd och utgick från att den typen av utrustning fanns och användes.

Enligt DO:s stämningsansökan använde lärarna under höstterminen sällan mikrofon och föreläsningarna hölls ofta i salar utan teleslinga. Inför vårterminen 2017 lyfte studenten sina svårigheter med stödenheten, men problemen fortsatte. Enligt DO fick studenten inte det stöd som hon hade rätt till, vilket gjorde att hon inte kunde ta del av undervisningen.

”Ett misslyckande”
I början av 2019 medgav Malmö universitet att det inte vidtagit skäliga åtgärder och därmed utsatt studenten för diskriminering. Universitetet ska betala 30 000 kronor i ersättning till kvinnan.
– Att det gick så långt att vi hamnade i en förlikning med tingsrätten är ett misslyckande. Malmö universitet ska ge alla likvärdiga möjligheter att klara sina studier, jag kan bara beklaga att det blev så här och dra lärdom av det, säger Charlotte Kipowski, chef för Studentcentrum vid Malmö universitet.

Ärendet har lett till en rad förändringar, berättar hon. I början av 2017 påbörjade Malmö universitet arbetet med att byta ut all utrustning för mikrofoner och teleslingor. Studentcentrum har rekryterat ytterligare en medarbetare som ska jobba med beslut, implementering och uppföljning av stöd. När universitetets handläggningsordning för studenter med funktionsnedsättning revideras under hösten behöver ansvarsfördelningen för vem som gör vad bli tydligare, enligt Charlotte Kipowski.
– Vi behöver också tydliggöra kommunikationen kring hur lärare ska undervisa tillgängligt i klassrum, säger hon.

Gick igenom fysiska tillgängligheten
Undervisningssalar där hörslingor bara fungerar vid vissa platser eller aldrig har varit inkopplade var något som upptäcktes när Stockholms universitet gjorde sin tillgänglighetsinventering.
Statliga myndigheter ska genomföra inventeringar och utarbeta handlingsplaner för att göra lokaler, verksamhet och information mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det anger förordningen om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken.

Frans Lundqvist

Det var 2017 som Frans Lundqvist, projektledare för tillgänglighet på fastighets­avdelningen vid Stockholms universitet, började arbeta med materialet Riktlinjer för tillgänglighet – Riv hindren från Myndigheten för delaktighet. Han hämtade också inspiration från Uppsala universitet, som gjort ett liknande arbete tidigare. Arbetet resulterade i ett måldokument med 80 punkter som skulle inventeras.
Sedan gick han, tillsammans med två tillgänglighetskonsulter, igenom den fysiska tillgängligheten i hela huvudbyggnaden Södra huset, ett område på 100 000 kvadratmeter. Nu finns en diger lista med åtgärder.

Toaletter dyra att åtgärda
Södra huset uppfördes på 1970-talet och då behövde till exempel tillgängliga toaletter bara ha plats för rullstolen på ena sidan om toalettstolen. Om du har en funktionsnedsättning som gör att den sidan inte fungerar blir det svårt. I dag måste det finnas plats att parkera rullstolen på båda sidor.
– Det är en av de dyraste åtgärderna, och svår att kostnadsberäkna. Mått och inredning är avgörande, men för att åstadkomma det måste vi bygga om och riva väggar, och då påverkas även andra rum, säger Frans Lundqvist.

Många hissar är också för små för en rullstol och knapparna sitter ofta på fel höjd. Ibland är en stor och en liten hiss placerade bredvid varandra, men det finns bara en knapp för att kalla på dem.
– Då kan det bli så att du sitter där i rullstolen och kallar på hissen, men det är bara den lilla hissen som kommer varje gång. Vi måste separera manöversystemet så att vi får två knappar.

Andra problem är trösklar som behöver sänkas, felplacerade dörröppnare och taktila ledstråk som saknas.
– Under våren har fastighetsavdelningen räknat på vad varje åtgärd skulle kosta, sammanlagt handlar det om drygt elva miljoner kronor. Vi har nu äskat pengar från universitetsledningen till år 2020. En del kostnader, som behöver vidare utredning, finns inte med i kalkylen, säger Frans Lundqvist.

Högskolan Väst kartlägger hinder
Sedan hösten 2018 inventerar Högskolan Väst också sina lokaler genom årliga tillgänglighetsronder. Det är en effekt av att reglerna för aktiva åtgärder i diskrimineringslagen förstärktes den 1 januari 2017.
Redan tidigare fanns krav på att arbetsgivare och utbildningsanordnare skulle arbeta med aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter och för att motverka diskriminering. De nya reglerna innebar bland annat att arbetet nu omfattar alla sju diskrimineringsgrunderna. Tidigare ingick till exempel funktionsnedsättning i utbildningsanordnares arbete med aktiva åtgärder, men inte i arbetsgivares.

En annan förändring är att arbetet med lika villkor ska ske i fyra steg: högskolan ska undersöka risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter, analysera orsakerna till de risker och hinder som upptäckts, åtgärda dem samt följa upp och utvärdera arbetet. Lärosäten ska bland annat titta på arbetsförhållanden, rekrytering, befordran, undervisningsformer och organisering av utbildningen. De nya reglerna har också gjort att Högskolan Väst tagit fram en ny plan för arbetet med lika villkor och startat en samordningsgrupp, där en person med tillgänglighetsperspektiv ingår.
– Det har blivit ett helt annat fokus på vikten av att jobba systematiskt med tillgänglighet och ronderna ger oss ett verktyg att kartlägga hinder och risker för diskriminering, vilket också genererar en åtgärdslista för oss att arbeta vidare med. Vi har också integrerat tillgänglighet som ett fokusområde i våra plandokument för lika villkor, säger Beatrice Löfström, HR-strateg vid Högskolan Väst.

Tre åsikter

Lever Sverige, ur ett högskoleperspektiv, upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning?

Malin Ekman Aldén
Foto: Pia Nordlander

Malin Ekman Aldén, general­direktör på Myndigheten för
delaktighet.
– Det beror på hur vi närmar oss frågan. Regelmässigt och stödmässigt lever Sverige väl upp till konventionen. Det finns inga juridiska begränsningar från att söka till högskolan och vi har stödsystem för att studierna ska fungera i praktiken. Men sedan kan det i enskilda fall finnas brister, att en lärare, institution eller ett lärosäte inte skapat en miljö där studenter med funktionsnedsättning kan fullfölja sina studier, eller fall där studiestödssystemet gör att du får avsluta i förtid eftersom det inte är tillräckligt flexibelt.

Anne Stigell
Foto Carina Gerdin

Anne Stigell, senior rådgivare och digital strateg på Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
– Ja, bland annat eftersom MTM finns. Vårt uppdrag är att studenter ska få tillgänglig kurslitteratur på det sätt som de behöver. Men det finns försvårande omständigheter. Som student med funktionsnedsättning läggs ytterligare uppgifter på dig som andra studenter inte har; du måste informera lärare, beställa anpassningar av kurslitteratur och kunna plugga med hjälp av assi­sterande teknik. Om läraren till exempel gör sena ändringar i litteraturlistan kan produktionen av tillgänglig litteratur ta några veckor, och du får böckerna senare än dina medstudenter.

Matilda Strömberg

Matilda Strömberg, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.
– Inte helt och hållet, UHR:s rapport Eurostudent VI visar att många studenter känner sig begränsade av sin funktionsnedsättning, tycker att det pedagogiska stödet inte är tillräckligt eller känner inte till att det finns stöd. I dag ser det pedagogiska stödet också olika ut på olika lärosäten. Vi tror att det behövs någon form av nationella riktlinjer som tydliggör vad pedagogiska stödåtgärder är, vilken kvalitet det ska hålla och när du som student kan få tillgång till det. Finansieringen behöver också säkras på en nationell nivå, så att det inte blir upp till varje lärosäte.

Jennie Aquilonius
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023