Nytt bränsle till rymdforskningen – får 300 miljoner i nya anslag

Regeringen vill satsa på rymdsektorn i budgeten för 2020. Det understryks genom att Matilda Ernkrans (S), i egenskap av rymdminister presenterade budgeten på plats vid Rymdcampus i Kiruna.
Rymdstation
Det krävdes tillskott i Rymdstyrelsens budget för att Sverige inte skulle tvingas lämna internationella samarbeten inom rymdforskningen.

Rymdstyrelsen får redan i år, för 2019 en anslagshöjning med 150 miljoner kronor och för år 2020 ytterligare 150 miljoner, vilket bland annat handlar om att Sverige ska kunna fullfölja sina åtaganden gentemot den europeiska rymdorganisationen (ESA).
Nya medel krävdes helt enkelt för att Sverige inte skulle tvingas lämna europeiska samarbeten. En förklaring till den stora höjningen av medel till rymdforskning är att kostnaderna för internationella samarbeten har ökat, beroende på växelkursförändringar.

Satsningen på rymden finansieras bland annat genom att anslaget ”Särskilda utgifter inom universitet och högskolor” minskas med 75 miljoner 2020 och för 2021 genom att Vetenskapsrådets anslag för forskning och forskningsinformation, minskas med 150 miljoner.

Tillskott till distansutbildning
Det Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, vidare framhåller är Kunskapslyftet och distans- och nätbaserade utbildningar och regeringen satsar därför 7 miljoner kronor 2020 och 15 miljoner år 2021 och 2022 för att ”skapa effektivare strukturer och de bättre tillgång till distansutbildning”.

Lärarutbildningen viktig
Budgeten påminner också om att lärarutbildningarna är en viktig fråga för regeringen. I och med 2020 års budget permanentas satsningen på vidareutbildning av obehöriga lärare, VAL, och särskild kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, och anslaget för detta ökas med 16 miljoner kronor från och med 2020.

”Urholkningen fortsätter”
I övrigt är budgeten för 2020 tämligen fattig på nyheter för högre utbildning och forskning.

Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare, menar att det är beklagligt att budgeten ännu en gång saknar lösningar på sektorns problem, som krympande ersättningsbelopp för den högre utbildningen och behovet av en höjd andel basanslag för forskning.
– Det är bara att konstatera att urholkningen av resurser fortsätter, så länge vi har kvar produktivitetsavdraget.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Politik, SULF