Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Linköpings universitet överväger att kräva ersättning för hot

Efter evakueringen av Linköpings universitet den 23 augusti överväger nu ledningen att kräva ersättning av den person som misstänks för grovt olaga hot. ”Vi kommer att titta på kostnaden”, säger säkerhetschefen Annevi Fredäng.

5 september, 2019
Björn Forsberg
Att hålla öppet kunde ha fått katastrofala konsekvenser om hotet fullföljts. Därför fanns det egentligen ingen annan möjlighet än att utrymma och stänga universitetets lokaler. Det säger säkerhetschefen vid Linköpings universitet, Annevi Fredäng. Foto: Anna Nilsen

Fredagen den 23 augusti stängs Linköpings universitet efter att affischer satts upp på universitetsområdet med en hashtag till ett filmklipp där ett uttalande som uppfattas som hot framförs. Enligt skaparen en form av marknadsföring. Åklagaren funderar nu på eventuellt åtal för grovt olaga hot. Något som kan bli dyrt för den person som misstänks.
– Vi kommer att titta på kostnaden då vi överväger att begära ersättning för skadan om åtal väcks mot den person som låg bakom. Dessutom är det värdefullt för oss att veta hur den här typen av negativa samhällsyttringar påverkar vår verksamhet ekonomiskt, säger Annevi Fredäng, säkerhetschef vid Linköpings universitet.

Annevi Fredäng

Hon tycker att en stängning egentligen var det enda möjliga.
– Ja, jag tycker att det var rätt beslut utifrån de givna förutsättningarna vi hade där och då. Sedan får ett sådant beslut stora konsekvenser för verksamheten, men ett beslut att hålla öppet kunde ha fått katastrofala konsekvenser om hotet fullföljts.

Övervägde ni att hålla öppet?
­– Situationen bedömdes inledningsvis som mindre kritisk, men vid det tillfälle då utrymningsbeslutet fattades fanns ingen tveksamhet, varken från ledningens eller min sida.

Hur många anställda och studenter berördes?
– Det är fortfarande oklart hur många som var i våra lokaler under fredagen och därmed blev direkt berörda av utrymningen, genom till exempel avbrutna examinationer och försök eller mottagning av nya studenter. Sedan är det självklart så att i princip alla våra studenter och anställda berörs av händelsen på något sätt. Sådant här skapar mycket oro.

Evakueringsmejl kom fram sent
På sociala medier har en del kritik framförts av studenter mot hur stängningen genomfördes. Några berättar att de först fick mejl från ledningen vid midnatt – flera timmar efter själva evakueringen. Någon frågar sig ironiskt: ”Får man lämna campus innan man får evakueringsmejlet? Sitter fortfarande i b-huset och väntar”.
Annevi Fredäng är medveten om att inte alla nåddes av mejl och säger att man därför gick ut i flera olika kanaler. Man lät även väktare gå igenom lokalerna för att informera dem som påträffades.

Förundersökningen fortsätter
Den person som stod bakom film och affischer är släppt, men fortfarande misstänkt för grovt olaga hot och otillåten affischering. Förundersökningen fortsätter.
– Av förhören med den misstänkte framgår att syftet med affischerna och filmerna varit att marknadsföra sin egenproducerade musik på Spotify och andra media. Min bedömning är att det inte föreligger någon risk för fortsatt brottslighet. Då det inte heller längre föreligger någon risk att den misstänkte ska kunna påverka utredningen saknas laglig grund att hålla honom fortsatt frihetsberövad, säger chefsåklagare Eva Nemec Nordh vid åklagarkammaren i Linköping.

Inte första gången
Stängningen av Linköpings universitet är inte den första av ett lärosäte i Sverige. Måndagen den 8 januari 2018 höll exempelvis Malmö universitet stängt efter hot. Den 12 oktober 2015 stängdes hela Lunds universitet.
Hotet hade dagen innan snappats upp på appen Jodel och associerar till en amerikansk skolskjutning: ”Några av er är ok. Gå inte till Universitetet imorgon om ni är i Lund. Kolla nyheterna imorgon morgon.”, stod det i meddelandet.

Liknande hot framfördes också mot bland annat Karlstads och Örebro universitet, som valde att hålla öppet. Efter skolattacken i Trollhättan, där tre personer dog, förutom gärningsmannen, fick även Umeå universitet ett hot via Jodel där det stod: ”Trollhättan är bara början, dags för attentat på universitet.”

Vid de här tillfällena hände ingenting. Men det har förekommit allvarliga våldshändelser också vid nordiska universitet.
För några år sedan genomfördes exempelvis ett attentat mot Umeå universitet. I ett nybygge – där ett djur­laboratorium planerades – hade någon hällt ut bensin på golvet och tänt på.
Och 2014 drabbades Helsingfors universitet av ett allvarligt hot. En man och en kvinna planerade att tillsammans döda 50 personer vid universitetet med hjälp av arsingas, en kemisk förening mellan arsenik och väte, och skjutvapen.
Hotet avvärjdes och mannen dömdes i hovrätten till tre års fängelse för förberedelse av ”grovt brott mot liv och hälsa”.

Statistik saknas
Det finns ingen statistik över hur vanligt det är med hot som riktas mot högskolor och universitet. Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, som tillvaratar universitetens och högskolornas intressen utåt och verkar inåt i frågor där samordning behövs, har inte fått någon beställning på ett sådant uppdrag.
Inte heller säkerhetscheferna på lärosätena, som har ett visst samarbete har gjort någon sammanställning. Detsamma gäller Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Den statistik som finns är över de hot som har anmälts till Arbetsmiljöverket, men anmälningar dit handlar främst om hot mot person, inte mot lärosätet som institution.

Så någon statistisk sammanställning eller fördjupad analys av vad som ligger bakom hot mot universitet och högskolor finns inte, trots att konsekvenserna kan vara omfattande, inte minst kostnadsmässigt.
2015 gjorde Universitetsläraren en grov uppskattning av kostnaden när 7 600 anställda vid universitetet i Lund var utestängda från sin arbetsplats under en dag.
Universitetets totala lönekostnader per arbetad dag låg 2015 på nästan 18 miljoner kronor. Om hälften av de anställda inte arbetade måndagen den 12 oktober 2015 så kan man räkna med att det innebar en ”produktionsförlust” på nio miljoner kronor.

Björn Forsberg
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023