Plan S skjuts upp och revideras efter kritik

Införandet av Plan S har skjutits upp ett år, till 2021. Även på en rad andra punkter har nu planen reviderats.

Vid månadsskiftet gick koalitionen bakom Plan S ut med en reviderad plan för genomförandet. Den största förändringen är att införandet av Plan S senareläggs ett år till 1 januari 2021. Det innebär att de första publiceringarna som omfattas av de nya kraven kommer först kring 2024.

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.

Varför har ni skjutit på införandet av Plan S?
– Den första implementeringsplanen har varit ute på remiss, en öppen konsultation där alla aktörer har kunnat skicka in synpunkter. Vi finansiärer som ingår i Coalition S har analyserat svaren och de invändningar som kommit från forskarsamhället. Det framkom tydligt att det är en ganska bred uppfattning i forskarsamhället att tidsramen var för snäv, säger John Tumpane, chef för avdelningen för miljö vid Formas.

Vilka andra viktiga ändringar finns i den nya implementeringsplanen?
– Tidigare missuppfattade många att det bara fanns ett sätt uppfylla kraven i Plan S, att publicera i rena open access-tidskrifter. Nu har koalitionen ytterligare förtydligat att det finns tre huvudspår:
1. Publicera i en ren open access-tidskrift.
2. Publicera i en annan typ av tidskrift men samtidigt lägga artikeln på en server så att alla har åtkomst till den.
3. Publicera i en tidskrift som inte fullt ut uppfyller kraven i Plan S men som ingår i ett så kallat transformativt avtal där förlaget har åtagit sig att inom viss tid övergå till open access, OA.

Men hybridtidskrifter stöds fortfarande inte i Plan S?
– Vi vill komma ifrån systemet med hybridtidskrifter. De tar ut en vanlig prenumerationsavgift från lärosätena och utöver det måste den enskilda forskaren eller lärosätet betala ytterligare en avgift för att låsa upp artikeln för att tillgodose finansiärens krav på öppen tillgång. Det innebär att förlaget tar betalt två gånger för samma sak. Hybridtidskrifter utgör en väldigt stor andel av tidskrifterna och det är inom detta segment de stora kostnadsökningarna skett de senaste åren.

Vad har ändrats kring upphovsrätten?
– I den första Plan S var det krav på att publicera med en öppen licens, företrädelsevis Creative Commons CC BY-licens. Där har Coalition S noterat att förutsättningarna är olika i olika discipliner. Till exempel i humaniora och konstnärlig forskning där det finns andra traditioner för hur man sprider sina forskningsresultat. Nu förtydligar vi att huvudprincipen ska vara CC BY-licens men att den enskilde finansiären kan göra undantag om det finns särskilda skäl för det.

Vad säger Coalition S om betalningsströmmarna?
– Här vill vi gå över till en modell där kostnaderna hanteras centralt av lärosätena och forskningsfinansiärerna i respektive land, så att publiceringen är betald i förväg och forskarna inte behöver tänka på vem som betalar publiceringen. I Sverige pågår diskussioner inom Bibsamkonsortiet om hur finansiärer och lärosäten kan samarbeta i den frågan.

Vad var felet med de tekniska kraven vid öppen publicering?
– Vi har insett att i den första Plan S fanns för höga krav på tekniska lösningar för OA som riskerar att slå ut mindre förlag. Och det är absolut inte syftet med Plan S. Det är viktigt att vi inte ställer onödigt höga krav utan att de mindre förlagen får förutsättningar att anpassa sin verksamhet, säger John Tumpane.

Även Vinnova ansluter
Nu har också Vinnova anslutit sig till Plan S.
– Vi gör det för att användningen av forskningsresultat ska öka, det är grundläggande för oss. Omställningen till fritt tillgängliga artiklar går ju väldigt långsamt. Det finns starka kommersiella krafter som verkar för att det inte ska gå så fort, så det behövs att alla som kan är med och bidrar till att få vågskålen att tippa över till att ställa om publiceringssystemet, säger Peter Eriksson, enhetschef för verksamhetsutveckling vid Vinnova.

Varför ansluter sig Vinnova till Plan S just nu?
– För oss har frågan aktualiserats med att vår nya generaldirektör, Darja Isaksson, tyckte det att det är en viktig sak för oss att stödja. Vi gjorde en undersökning och kom fram till att det är rimligt.

Är den reviderade Plan S realistisk?
– Det kommer att ta tid, det är mängder av omställningar som behöver hanteras och det finns mycket bekymmer på vägen, och det kommer inte att lösa sig av sig själv. Men förlagen kommer till slut att hitta nya sätt att jobba på och se till att deras arbete ligger i linje med att vetenskapliga artiklar blir fritt tillgängliga.

Vi i Vinnova gör vår beskärda del för att brädan ska tippa över. Vi gör även vårt när det gäller att betala för nya typer av avtal med förlagen, vilket kan avlasta finansieringsbördan från forskargrupperna själva, säger Peter Eriksson.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Forskning