Sett till statistiken är den svenska högskolan i betydlig utsträckning internationaliserad. Lärosätena har åtskilliga inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå, utländska doktorander utgör en stor andel inom forskarutbildningen och i varierande utsträckning har olika kategorier personal utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund bland personalen avser både personer i den svenska befolkningen som har utländsk bakgrund och personer som är rekryterade från andra länder.
– Vi lyfter internationaliseringen i årsrapporten för att vi tycker att det är något positivt för lärosätena, säger Sofia Berlin Kolm, utredare på Universitetskanslersämbetets analysavdelning och en av redaktörerna för årsrapporten.
Bland doktoranderna finns ett markant internationellt inslag. Andelen utländska nybörjare på forskarutbildningen är 42 procent, enligt uppgifter från 2018.
– Det totala antalet doktorander har ändrat sig lite över tid, vad som hänt är att de utländska går upp medan de svenska går ner, fast inte dramatiskt, säger Sofia Berlin Kolm.
Internationell dominans bland postdoks
Vid meriteringsanställningar är det internationella inslaget ännu mycket större. Bland postdoktorer uppgår andelen med utländsk bakgrund till 78 procent.
– Den absoluta majoriteten av postdoktorerna kommer från andra länder. Det finns ju en idé med själva konceptet att man ska ut och göra en postdok någon annanstans.
I årsrapporten påpekar UKÄ även att vissa av postdokstipendierna kan vara avsedda för utländska sökande.
– Många av postdoktorerna stannar inte här, de är bara här i två år och sedan åker de hem igen, eller till ett annat land. Det ligger i anställningens natur.
Även på andra meriteringstjänster är de med utländsk bakgrund i majoritet. Bland forskarassistenter utgör de 65 procent och bland biträdande lektorer 53 procent. Forskarassistent är ju en kategori som fasas ut och ersätts av biträdande lektor, vilket är en anställning som uttalat är avsedd som rekryteringsbas för lektorat. Men de biträdande lektoraten är få. Antalet nyanställda på längre meriteringsanställningar är totalt bara cirka 160. En jämförelsesiffra är att 2018 nyanställdes 1 240 postdoktorer, vilket motsvarar drygt 40 procent av en årskull doktorsexaminerade.
– Biträdande lektor är en annan sak än postdoktorer, det är en längre anställning på fyra till sex år. Det är också troligt att biträdande lektorer får ett lektorat efteråt, säger Sofia Berlin Kolm.
Många tidsbegränsat anställda
Även bland annan forskande och undervisande personal har många en internationell bakgrund. Denna kategori anställda kan behöva ett förtydligande. Bland dem med doktorsexamen har en majoritet anställningsbenämningen forskare. De utan doktorsexamen har en större variation på anställningsbenämningen.
– Av dem har en fjärdedel benämningen forskare, trots att de inte doktorerat, andra är forskningsassistent, forskningsingenjör eller förste forskningsingenjör.
För annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen är andelen anställda med utländsk bakgrund 32 procent och bland dem utan doktorsexamen är andelen 52 procent.
Man kan notera att nästan hälften inom kategorin annan forskande och undervisande personal har tidsbegränsade anställningar.
Lägre andel internationella professorer
Andelen med utländsk bakgrund i akademin har ökat dramatiskt under den senaste tioårsperioden. Det är bland de meriteringsanställda som andelen med utländsk bakgrund har ökat mest. För forskarassistenter har andelen ökat med 35 procentenheter jämfört med 2008, medan ökningen är 32 procentenheter bland postdoktorer och 29 procentenheter bland biträdande lektorer. Inom kategorin annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen har andelen anställda med utländsk bakgrund ökat med 18 procentenheter.
Jämfört med de hittills behandlade anställningskategorierna är andelen professorer med utländsk bakgrund förhållandevis låg, 28 procent, något lägre bland lektorer och lägst är andelen bland adjunkter, 17 procent. Totalt är en tredjedel av högskolans forskande och undervisande personal utrikes född.
Variation mellan ämnen
Det är också en stor skillnad mellan olika ämnesområden. År 2018 är andelen störst inom naturvetenskap, 49 procent, följt av teknik och i fallande skala medicin och hälsovetenskap, lantbruksvetenskap och veterinärmedicin samt humaniora och konst. Samhällsvetenskap är det ämnesområde som har lägst andel anställda med utländsk bakgrund, 23 procent.
Under den senaste tioårsperioden ökade andelen med utländsk bakgrund inom naturvetenskap och teknik kraftigt. Ökningen var 22 respektive 18 procentenheter. Inom övriga ämnesområden var ökningen betydligt lägre.
– Det här är väldigt intressant. Man kan fråga sig varför det är så stor skillnad mellan ämnesområdena, men åtminstone delvis kan det hänga samman med att arbetsspråket inom naturvetenskap och teknik till stor del är engelska.
Är det ett problem för Sverige att en så stor andel av både doktorander och de på meriteringstjänster har utländsk bakgrund och kanske kommer att flytta från landet?
– Möjligtvis innebär det att vi ska jobba hårdare för att behålla kompetensen, för att få dem att stanna, säger Sofia Berlin Kolm.
