Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Den svaga kronkursen drabbar forskningen

Rymdstyrelsen kompenseras budgetmässigt i år för den svaga kronkursen – men inte Vetenskapsrådet. Särskilt medlemskap i internationella organisationer kan bli dyra.

29 maj, 2019
MarieLouise Samuelsson

Varför får Rymdstyrelsen kompensation för den svaga kronkursen samtidigt som Vetenskapsrådet inte får det?
Det finns inget enkelt svar på den frågeställningen, det man kan veta bestämt är dock att försvagningen av svenska kronan påverkar de forskningsrelaterade myndigheternas deltagande och medlemskap i internationella organisationer och forskningsinfrastrukturer.

I regeringens vårändringsbudget klargörs detta under rubriken ”Rymdforskning och rymdverksamhet” där det påpekas att ”utgifterna för de svenska åtagandena gentemot Europeiska rymdorganisationen förväntas öka till följd av den försvagade kronkursen och bedöms därför bli högre än enligt tidigare beräkningar”.
Regeringen menar därför att anslaget måste höjas med elva miljoner kronor, för att ”myndigheten ska kunna fullgöra sina åtaganden”.

11 miljoner från VR till Rymdstyrelsen
Att regeringen kompenserar forskningsmyndigheterna för ofördelaktig växelkurs förekommer alltså, men är ingen självklarhet.
När Rymdstyrelsen nu får höjda anslag finansieras detta genom att pengar tas från en annan myndighet, nämligen Vetenskapsrådets anslag för ”Forskning och forsknings­information” som minskas med elva miljoner kronor.
Vetenskapsrådet som i sin tur har omfattande åtaganden i form av deltagande och medlemsavgifter i stora forskningsanläggningar får själva ingen kompensation.

Enligt utbildningsdepartementet förklaras det med att Vetenskapsrådet kompenserades för kronkursförluster 2018, med sammanlagt 80 miljoner kronor, vilket skedde genom att 50 miljoner kronor av de egna anslagen omfördelades och att 30 miljoner kronor kom från finans­departementet.

Svårt att förutse kostnader
Sedan 2011 har Vetenskaps­rådet ett särskilt anslag för avgifter till internationella organisationer, bland dem Europeiska organisationen för kärnforskning i Genève, Cern, och Europeiska molekylär­biologiska laboratoriet, EMBL.
Hur mycket pengar som behövs årligen är dock svårt att förutse. 2014 kostade det svenska medlemskapet i Cern 208 367 000 kronor, 2018 uppgick avgiften till 254 682 000 kronor.

Också för deltagandet i EMBL ökade kostnaden, från 25 965 000 kronor år 2014 till 34 060 000 kronor år 2018.
Sammanlagt uppgick Vetenskapsrådets avgifter inom det särskilda anslaget 2014 till 274 292 000 kronor och 2018 kostade det 332 092 000 kronor, utöver dessa summor tillkommer avgifter under andra anslag.
Variationerna kan bero på höjda medlemsavgifter, men definitivt också på svängningar i valutakursen där den svenska kronan varit svag de senaste åren.

Extra tillskott täcker inte alltid kostnader
Vetenskapsrådet vill inte ge någon officiell kommentar kring medlemsavgifterna, men bekräftar att även om man (som mellan 2015 och 2017) får extra tillskott täcker det inte alltid kostnaderna.

Från utbildningsdepartementets sida är man medveten om att inte bara Rymdstyrelsen, utan också Vetenskapsrådet, påverkas negativt av den låga kronkursen och hänvisar till förutnämnda kompensation på 80 miljoner kronor från 2018.
Vidare hänvisar man till att Vetenskapsrådet i år fått 14 miljoner kronor mer än beräknat i tidigare budget­propositioner och att man därför har utrymme att bidra med elva miljoner kronor till Rymdstyrelsen.

Förlorade 84 miljoner
Eftersom budgetutfall i viss mån alltid är en tolkningsfråga kan man samtidigt konstatera (vilket Universitetsläraren gjorde i en artikel den 11 april) att Vetenskapsrådet sammanlagt förlorade 84 miljoner kronor i vårändringsbudgeten, miljoner som i stället gick till andra politikområden, för att, som det heter i budgettexten, ”bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition” samt alltså till att dela med sig till Rymdstyrelsen.

När det kommer till internationella forskningsorganisationer är det självfallet långsiktiga engagemang och det går liksom inte för sig att plötsligt säga upp det svenska medlemskapet i exempelvis Cern när anslagen till medlemsavgifter inte räcker beroende på ett budgetutfall som inte givet präglas av långsiktighet och förutsägbarhet.

För att ”kunna fullgöra sina åtaganden” blir det i stället upp till Vetenskapsrådet att skaka fram de nödvändiga årliga medlemsmiljonerna till de internationella organisationerna genom interna omprioriteringar, som att spara på annat forskningsrelaterat.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023