Vetenskapsrådet vill ge forskarna mer frihet

Hur ska Sverige stärka sin identitet som forskningsnation? Hur ska vi höja kvaliteten på forskningen? Det är frågor som håller Vetenskapsrådets ämnesråd, råd och kommittéer sysselsatta. Med tanke på hur mycket pengar vi satsar på forskning och utveckling i Sverige, tappar vi oproportionerligt mycket mark vad gäller forskningskvalitet.

När Vetenskapsrådet, VR, i tisdags (21 maj) publicerade rapporten Vägval för framtidens forskningssystem, bjöd de in till ett frukostseminarium för att berätta om vilka utmaningar de identifierat och vilka vägar de rekommenderar framåt. I rapporten tar myndigheten upp tolv särskilt angelägna punkter som de tycker att Sverige behöver fokusera på för att nå världsklass inom vetenskapen. Fem av dessa presenterades på seminariet.

Skulle vilja finansiera fler
Lars Kloo, VR:s huvudsekreterare inom natur- och teknikvetenskap, berättar hur myndigheten tänker kring punkten Forskarinitierad forskning och fria forskare.
– Vetenskapsrådet anser att den fria forskningen i formen av forskarinitierad forskning behöver stärkas.

Han menar att det finns en missuppfattning om att forskaren är en udda varelse skild från samhället.
– Forskare är i högsta grad en del av samhället, de identifierar mycket tidigt samhällets utmaningar, och de kan angripa utmaningarna genom just det fria projektbidraget som är centralt för Vetenskapsrådet.

Lars Kloo anser att det finns hög kvalitet bland många ansökningar som kommer in till VR, som de inte har möjlighet att finansiera.
– Vi går miste om en hel del viktiga grundläggande tankar. Vi önskar att vi kunde finansiera fler, säger han.

Bidrag går till indirekta kostnader
Johan Lindell, chef för VR:s forskningspolitiska avdelning, förklarar hur myndigheten ser på punkten Externfinansiering och basfinansiering.

– I debatten lyfts ofta frågan om ökat basanslag. Vi ser inte att det naturligt skulle kunna leda till ökad kvalitet. Däremot tror vi att en ökad och bättre balans mellan finansieringsströmmarna skulle kunna gynna kvaliteten.

Det är viktigt att medlen når fram till forskarna, därför är den externa statliga finansieringen av lärosätenas indirekta och interna kostnader ett problem. Lars Kloo menar att VR:s bidrag har fått en funktion som de från början inte alls var tänkta att ha, i och med att en så stor andel av pengarna går till indirekta kostnader.

Svag krona ger dyr infrastruktur
Punkten Forskningsinfrastruktur är relevant för i princip alla forskningsområden.
– Det kan röra sig om stora forskningsanläggningar, laboratoriemiljöer, stora databaser och register, förklarar Sofie Björling, chef för VR:s avdelning för forskningsinfrastruktur.

VR anser att det är viktigt att stimulera forskare till att bygga upp, driva och utveckla forskningsinfrastrukturer, genom att erbjuda goda arbetsvillkor, kompetensutveckling och karriärmöjligheter till de som vill satsa på det.
– Meriter för det här bör uppvärderas och beaktas vid tjänstetillsättningar och liknande, säger Sofie Björling.

Sverige betalar mycket pengar för de internationella forskningsinfrastrukturerna. De har blivit dyrare och dyrare för oss av olika anledningar.
– Det ena är förstås för att infrastrukturerna utvecklas, uppgraderas och blir bättre. Men det är också för att den svenska kronan har gått ner i värde så mycket, så i nuläget går en stor del av Vetenskapsrådets budget för infrastruktur till våra internationella medlemskap, säger Sofie Björling.

VR anser att regeringen bör ta ansvar för den långsiktiga finansieringen av forskningsinfrastrukturer.

Vill ha uppförandekod för forskning
Maria Thuveson, chef för Vetenskapsrådets avdelning för forskningsfinansiering, berättar om punkten Etik, god forskningssed och oredlighet i forskningen.

– Om vi ska få en högkvalitativ forskning så måste forskningen vara redlig. Vi måste agera enligt forskningsetiska principer, säger hon.

Den nya oredlighetsmyndigheten under Etikprövningsmyndigheten kommer att hantera fabricering, förfalskning och plagiering, men i övrigt poängterar Maria Thuveson att forskningshuvudmännen måste ta ansvar för de delar som inte hamnar inom den nya myndighetens uppdrag. Det kan till exempel gälla fusk med etiska tillstånd eller oredlighet kring författarskap.
– Vi skulle gärna tillsammans med oredlighetsnämnden och forskarsamhället ta fram en uppförandekod som gäller för alla. Som man kan skriva under på, att det är det här som gäller för forskning i Sverige, säger Maria Tufvesson.

Nytt forskningspolitiskt råd
Vad gäller punkten Strategiska forskningsområden föreslås i rapporten att regeringen ska ge VR i uppdrag att inrätta ett nytt råd som ska definiera vilka strategiska områden som är viktigast för Sverige. Sven Stafström, VR:s generaldirektör, berättar om det:
– EU:s kommande ramprogram Horisont Europa har riktade satsningar i form av ”partnerskapsprogram” och ”missions”. Då gäller det också att ha en svensk ståndpunkt. Vilka av de här områdena är våra favoritområden som vi ska satsa mest på?

Tanken är att det nya rådet ska verka inom VR:s uppdrag som regeringens forskningspolitiska rådgivare. Förslag från rådet ska ligga till grund för regeringens prioriteringar av strategiska satsningar.

VR vill också jobba mer med automatiserad textanalys för att till exempel ta reda på vilka strategiska områden som är under uppsegling.

De övriga sju punkterna, som fått varsitt kapitel i vägvalsrapporten, handlar om hur svensk forskning ska bli bättre vad gäller Framstående forskningsmiljöer, Internationalisering, Karriärvägar och mobilitet, Jämställdhet, Utvärdering och kvalitetssäkring, Öppen tillgång och Kommunikation om forskning och vetenskap.

Behov av forskningsinfrastruktur
VR tog förra året fram sju områdesspecifika forskningsöversikter som utgör grundstommen för vägvalsrapporten.
En av dessa, forskningsöversikten inom humaniora och samhällsvetenskap, avhandlades på ett seminarium 16 maj. Översikten beskriver nuläget och ger en prognos för forskningens utveckling de närmast kommande åren. Den innehåller också rekommendationer om hur man kan främja forskningen på just de här områdena.

Precis som i vägvalsrapporten, betonas i forskningsöversikten vikten av att satsa mer på forskningsmedel för fri forskning. ”Genomgången visar att en sådan forskarinitierad forskning är flexibel och resulterar i nydanande kunskap”, står det i sammanfattningen.

Den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen saknar en instans med överordnat ansvar för systematiskt stöd till infrastruktur. Det är ett problem, eftersom det finns ett stort behov av en utökad och samordnad forskningsinfrastruktur inom de här ämnesområdena.
VR rekommenderar i översikten att det bör finnas särskilda medel till nationella forskarskolor för att motverka en hotande brist på kompetensförsörjning inom humaniora och samhällsvetenskap. Ett tydligare karriärsystem behövs också för de som gått forskarutbildningen.

Inspel till forskningspropositionen
VR kommer att använda vägvalsrapporten och forskningsöversikterna som bas när myndigheten till hösten ska formulera mer konkreta inspel till regeringen inför den kommande forskningspolitiska propositionen. Rapporterna kommer också att utgöra spelkort i VR:s dialog med de övriga forskningsfinansierande myndigheterna. Dessutom utgör de ett underlag för myndighetens eget strategiska arbete.

– Det vore ju underbart om den forskningspolitiska propositionen baseras väldigt mycket på våra rekommendationer, då blir vårt jobb enklare i framtiden. Då stämmer vårt strategiska arbete med det som regeringen ger oss i uppdrag att göra, säger Sven Stafström.