Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Genusaspekter ska lyftas i anslagsansökningar

De statliga forskningsfinansiärerna ska numera främja att köns- och genusperspektiv integreras i forskningen, när det är relevant. Vetenskapsrådet inkluderar detta i ansökningsanvisningarna inom tre bidragsfält i år.

16 april, 2019
Kajsa Skarsgård

Forskare som ansöker om medel från Vetenskapsrådet, VR, inom områdena klinisk behandlingsforskning, medicin och hälsa eller utbildningsvetenskap behöver i år motivera om köns- eller genusperspektiv är relevanta i deras forskning. Om så är fallet får de förklara hur de tänker använda detta, eller varför de inte kommer att göra det.
Det nya förfarandet kommer att utvärderas under året, och planen är att frågan ska ingå i samtliga utlysningar nästa år.

Bakgrunden är regeringens nya instruktioner till VR, Forte, Formas och Vinnova som beslutades 2018. Förslaget att främja ett inkluderade av köns- och genusperspektiv i forskning, när det är tillämpligt, presenterades redan i forskningspropositionen Kunskap i samverkan 2016. Denna röstades igenom av riksdagen 2017, och bara två ledamöter från Sverigedemokraterna uttryckte i en motion kritik mot förslaget.
Regeringen beskriver de nya instruktionerna som en fortsättning på dess arbete för jämställdhet, och framhåller inkluderande av kön- och genusperspektiv som ett sätt att främja forskningens kvalitet.

Carl Jacobsson

”Uppmuntras när det är betydelsefullt”
Carl Jacobsson var projektledare för implementeringen av den nya instruktionen vid VR fram till sin pensionering den 1 mars i år. Han konstaterar att det har uttalats kritik från vissa håll mot att regeringen och riksdagen styr forskningen på detta sätt, även om det politiska beslutet bygger på forskning som har visat på brister gällande köns- och genus­aspekter i studier och vilka effekter det kan få för forskningsresultat och i samhället.
– VR har valt att se instruktionen som ett sätt att främja kvaliteten på forskningen genom att uppmuntra sökande att inkludera perspektiven där det är lämpligt, det vill säga när det är betydelsefullt och höjer kvaliteten, säger han.

Lina Bunketorp Käll

”Roligt att perspektiven uppmärksammas”
Lina Bunketorp Käll, docent i fysioterapi vid Göteborgs universitet, är en av dem som sökt medel från VR i år.
– I den forskning jag bedriver är de här perspektiven viktiga, så för mig är det naturligt att ha med dem. Det är roligt att det uppmärksammas av VR, även om direktiven kommer från högre ort, säger hon.

Lina Bunketorp Käll forskar inom neurorehabilitering med fokus på att genom rekonstruktiv kirurgi återskapa greppförmåga hos ryggmärgsskadade, förlamade individer.
Det är i högre grad män som drabbas av ryggmärgsskador, och i ett internationellt perspektiv är kvinnor relativt sett underrepresenterade vad gäller att ansöka om denna typ av operation, sannolikt på grund av genusrelaterade faktorer. Rehabiliteringsinsatser för ryggmärgsskadade utgår också ofta från att patienten är en man.
Lina Bunketorp Källs forskargrupp har därför jobbat aktivt med att rekrytera både kvinnor och män som testpersoner till sin forskning och att utveckla insatser utifrån båda könens behov.

Stefan Acosta

Oro bland vissa forskare
En annan som har sökt medel av VR i år är Stefan Acosta, professor i vaskulära sjukdomar vid Lunds universitet.
– Jag tycker nog att frågan om köns- och genusperspektiv har en plats i ansökan, tillsammans med allt annat som ska tas upp. Sedan kanske man kan diskutera om utrymmet det gavs behöver vara så väl tilltaget, säger han.

Han forskar på ljumskinfektioner och menar att det då är ganska självklart att titta på skillnader mellan kvinnor och män, främst biologiska faktorer, men även sociala.
Däremot tror han att forskare som inte har lika lätt att belysa köns- och genus­aspekter i sin forskning är rädda att de nu har en sämre chans att få medel, trots att de aspekterna bara ska ha betydelse när de är relevanta för forskningens kvalitet.

Carl Jacobsson är docent i matematik, och har själv svårt att se att det skulle finnas köns- och genus­aspekter i ren matematik, men däremot att det kan finnas i dess tillämpningar, som i algoritmer för sökmotorer.
– VR kräver inte att du tar med köns- och genusperspektiv i din forskning, men att du reflekterar över dess relevans. Beredningsgruppen, som bedömer ansökan, får sedan ta med detta i den samlade bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten.

Fotnot: Intervjupersonerna som ansökt om medel av VR valdes slumpvis från en lista med sökande och erbjöds att uttala sig anonymt.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023