Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Horisont Europa allt tydligare i fjärran

EU:s kommande mångmiljardprogram för forskning, Horisont Europa, har klarnat ytterligare efter framgångsrika förhandlingar i sista minuten. Parlamentet hinner nu rösta om förslagen innan valet, vilket minskar risken för att programmet inte blir klart i tid till år 2021.

28 mars, 2019
Kajsa Skarsgård
Jakop Dalunde
Jakop Dalunde

Sent på natten mot onsdagen den 20 mars nådde förhandlarna från EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet en överenskommelse om delar av det kommande ramprogrammet Horisont Europa för åren 2021–2027.
Jakop Dalunde (MP) deltog i förhandlingarna som representant för partigruppen De gröna. Han är särskilt glad att ha fått igenom sin partigrupps, och sedermera parlamentets, förslag på att åtminstone 35 procent av hela programbudgeten ska gå till projekt som integrerar ett klimatperspektiv i sin forskning och innovation.
– Det kan handla om förbättrat jordbruk, digitalisering eller hälsa, men hållbarhetsperspektivet ska finnas med från början och inte längre vara en eftertanke, säger han.

Den totala budgeten för Horisont Europa blir klar tidigast i höst. Kommissionen har föreslagit omkring 940 miljarder kronor över programmets sju år, men parlamentet jobbar för att höja siffran till 1 200 miljarder kronor.

Ny satsning på kultursektorn
Upplägget i förslaget för Horisont Europa liknar det nuvarande ramprogrammet, Horisont 2020, och bland annat fortsätter det att finnas tre huvudinriktningar, så kallade pelare.
Inom pelare två, Global Challenges and European Industrial Competitiveness, finns ett nytt delområde, så kallat kluster, för kultur, kreativitet och ett inkluderande samhälle. Det syftar till att främja forskning och utveckling inom den kulturella sektorn, till exempel konst och museiverksamhet, liksom till att stärka demokratiska värderingar och integrationen i samhället.

Andra kluster rör hälsa, civil säkerhet, digitalisering, industrin och rymden, klimat och energi, liksom mat, bioekonomi, miljö och naturresurser. Inom samtliga aktiviteter där det är relevant ska Horisont Europa främja multidisciplinär forskning och integrera samhällsvetenskaper och humaniora.

Särskilda uppdrag och partnerskap
Samhällsutmaningar ska också mötas med hjälp av forskning och innovation inom ett antal uppdragsområden, missions, som senare ska utarbetas närmare tillsammans med medlemsländer och intressenter. Fem uppdragsområden föreslås bli:

1.      Adapting to climate change, including societal transformation
2.      Cancer
3.      Healthy oceans, seas, coastal and inland Waters
4.      Climate-neutral and smart cities
5.      Soil health and food

Horisont Europa ska ge medfinansiering till partnerskap mellan forskningsinstitutioner och andra aktörer. Dessa partnerskap föreslås främja bland annat hälsoinnovationer, artificiell intelligens, europeiskt ledarskap inom meterologi, konkurrenskraft inom flyg- och tågtrafiken, teknik för lagring av hållbar energi, och rena och automatiserade lösningar för transporter.

”Måste börja förbereda sig”
Vetenskapsrådets generaldirektör, Sven Stafström, noterar att resultaten i förhandlingarna har uppnåtts i ett uppskruvat tempo, vilket kan vara problematiskt, men är också positiv till framstegen som ökar chansen för att det nya ramprogrammet startar i tid.
– Den partiella överenskommelsen innebär att det svenska forskningssystemet nu på ett mer målinriktat sätt än tidigare kan, och måste, börja förbereda sig för Horisont Europa. Framför allt gäller detta pelare två, där de kluster som pekas ut tydligt markerar inriktning på forskningen som stöds inom denna pelare, säger han.

Sven Stafström

En av Vetenskapsrådets rekommendationer till kommissionen har varit att grundforskning ska integreras i alla Horisont Europas delar.
– Även om man i förslaget pratar om balans mellan nyfikenhetsdriven, forskarinitierad forskning och riktade satsningar så tycker jag att man har för stor tonvikt på det senare, säger Sven Stafström.

Bland de olösta frågorna noterar han dem om hur länder utanför EU ska kunna delta i programmet och vad som ska händer med pågående och utlysta så kallade flaggskepp.

Möjlighet för forskare i Sverige
Jakop Dalunde ser inte minst en möjlighet för Sverige i konkurrensen om uppdragen inriktade på särskilda samhällsutmaningar, missions.
– Jag tror att potentialen i missionerna kan vara bra för Sverige eftersom de kräver tvärvetenskapliga förhållningssätt och samverkan mellan praktik och akademi.

Han uppmanar forskargrupper i Sverige att även söka nya samarbeten.
– Med den oro och ovisshet som finns gällande brexit är det viktigt att skapa beredskap och skapa nya relationer globalt för att bygga nya partnerskap som kan nå långt vad gäller kvalitet och innovation och därmed ha stora möjligheter att erhålla finansiering av programmet.

Det kommer också att finnas ett behov av expertkunskap i implementeringen av Horisont Europa.
– Flera mission boards, med mera, kommer att tillsättas och det finns säkert många kompetenta forskare i Sverige som skulle vara lämpliga för dessa uppdrag, säger Jakop Dalunde.

Mindre byråkrati
En ambition från kommissionens sida har varit att minska byråkratin för de som söker medel inom ramprogrammet. Jakop Dalunde berättar att man hoppas uppnå detta genom att det blir färre instrument i det nya ramprogrammet än tidigare, vilket kan ge ökad tydlighet.
– Vi introducerar även ett fast track-instrument som gör det något snabbare att få sina ansökningar hanterade. Kommissionen arbetar också löpande med att minska tiden från ansökan till besked, säger han.

Han menar att det svenska forskarsamhället kan vara stolt över hur mycket EU-medel det kammar hem i förhållande till sin storlek.
– Men det finns utrymme att bli ännu bättre genom att skaffa sig mer förståelse för hur arbetet i Bryssel går till och hur man bäst utformar en ansökan.

Fortsatta förhandlingar
Parlamentet liksom ministerrådets ansvariga kommitté väntas formellt anta delöverenskommelsen om Horisont Europa de närmaste veckorna. Utestående frågor i ramprogrammet kommer att fortsätta att förhandlas av nästkommande parlament, medlemsländerna i ministerrådet och kommissionen (som i höst också utses på nytt för fem år framåt).
Kommissionens förhoppning är att medlemsländerna i höst enas om EU:s flerårsbudget för 2021–2027, och den kommer också innefatta budgeten för Horisont Europa.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023