Moocar, massive open online courses, startade som ett socialt initiativ för att möjliggöra för människor över hela världen att ta del av universitetens kunskap. Men den bilden är delvis på väg bort, i alla fall på de stora mooc-plattformarna, enligt Linda Barman som är projektansvarig för KTH:s mooc-initiativ.
– Någon måste stå för finansieringen eftersom moocar kostar att utveckla, säger hon.
Denna utveckling bekräftas av statistik och trendspaningar från Class Central, en sökmotor för moocar. 2018 var moocarnas sjunde levnadsår och de hade då nått 101 miljoner människor genom 11 400 kurser från över 900 lärosäten.
Antalet nya deltagare har sjunkit de senaste åren, men antalet betalande användare har växt och de stora plattformarna som administrerar och marknadsför moocar har ökat sin vinst.
Coursera är en av de största aktörerna och bedömdes av Forbes få en vinst på 140 miljoner dollar 2018, men de flesta svenska lärosätena har avtal med konkurrenten edX som är icke vinstdrivande.
En del av intäkterna kommer från en avgift som mooc-skaparna, till exempel lärosäten men allt oftare också företag, betalar för att ha sina kurser på plattformen. En allt större del utgörs dock av avgifter som kursdeltagare betalar. Vad som kostar i en kurs varierar stort.
KTH är ett av Sveriges ledande lärosäten inom moocar och har utvecklat 17 kurser. KTH har inte satt några kostnadsbarriärer för deltagande, men om man vill ha ett verifierat certifikat att man har gått kursen kostar det 45–150 dollar. Andra mooc-skapare tar betalt för delar av kursmaterialet eller allt.
Olika former av nätbaserade kurser
Sedan ett par år har också avgiftsbelagda utbildningsprogram med möjlighet till högskoleexamen lanserats på mooc-plattformar.
Dessa program är därmed nätbaserad högskoleutbildning som utvecklats utifrån mooc-modeller och -pedagogik, men inte moocar i dess egentliga mening att det är kurser utanför antagningssystem, examinationsordningar och den formella högre utbildningen.
Alastair Creelman är specialist i e-lärande vid Linnéuniversitetet och följer mooc-utvecklingen noga. Han säger skämtsamt att varje bokstav i en mooc blivit förhandlingsbar. En mooc behöver inte längre vara massiv i sitt deltagarantal, öppen, helt nätbaserad eller ens vara en kurs.
– Mooc-begreppet borde avskaffas, för det täcker in så många olika varianter av nätbaserade kurser och man kan inte låtsas att det är något enhetligt längre.
Linnéuniversitetet har bara utvecklat en mooc och Alastair Creelman menar att Sverige varit väldigt inaktivt gällande moocar, efter att den första hajpen hade lagt sig.
– Det innebär att vi inte har lärt oss lika mycket som andra länder. Universitet som har utvecklat moocar har lärt sig väldigt mycket som hjälper till i digitaliseringen av utbildningen, säger han och lyfter fram Spanien som ett exempel där moocar blivit en självklar del i den ordinarie utbildningen.
Vill se fler svenska moocar
I Sverige skulle han nu vilja se att lärosäten går ihop och använder mooc-modellen för att göra nätbaserade generiska kurser tillsammans, i till exempel studieteknik och akademiskt skrivande. Dessa behöver inte heller ligga på de stora och dyra plattformarna.
Linda Barman vid KTH tror att det är viktigt att svenska lärosäten också ger sig ut mer på den större mooc-arenan med kurser där Sverige är ledande, till exempel i hållbar utveckling, digital transformation och e-hälsa.
Förra året ändrades högskoleförordningen för att tydliggöra att lärosäten får lägga resurser på öppen nätbaserad utbildning om den knyter an till och främjar högskoleutbildningen.
Liksom Alastair Creelman menar Linda Barman att det är just detta moocarna har gjort.
– När vi utvecklar material för moocar vill vi också kunna återanvända det på campus. Vi ser detta som en del av vår digitalisering samtidigt som vi ägnar oss åt tredje uppgiften, säger hon.
Att ha moocar på de stora plattformarna är också ett bra sätt att marknadsföra lärosätet globalt.
– Alla universitet som försöker rekrytera från tredjeland marknadsför sig på något sätt, men när vi gör kursinnehållet i moocar utgår vi inte från marknadsföringsprinciper utan snarare att deltagarna ska lära sig, säger Linda Barman.
