En ny statistisk analys från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, visar att andelen av den svenska befolkningen som börjar en doktorandutbildning är tillbaka på nivån för 30 år sedan.
I årskullen född 1956 var andelen 0,9 procent, för att i årskullarna födda 1975–1978 ha ökat till 1,6 procent. Därefter har andelen minskat för att i årskullen 1987 ligga på 0,8 procent.
Är det här ett problem?
– Spontant tror vi att det kan vara ett problem och vi vill föra upp det till diskussion. Den här undersökningen är en bas som visar vad som har skett, säger Ingrid Pettersson, utredare på UKÄ.
Man kan notera att det skett en stark utjämning mellan könen.
I årskullen födda 1956 var övergången till forskarutbildning betydligt högre bland männen än bland kvinnorna, 1,4 procent jämfört med 0,4 procent. Men i årskullarna 1979 och yngre var övergången densamma för båda könen, med undantag för de senaste två åren.
Den statistiska analysen slår fast att det inte finns några entydiga förklaringar till minskningen av andelen av befolkningen som börjar en forskarutbildning.
Förändringen i årskullarnas storlek har begränsad inverkan. Inte heller påverkar det i nämnvärd utsträckning att nybörjarna i senare årskullar är något äldre. Minskningen består helt enkelt i att färre svenskar börjar på en doktorandutbildning.
Men vad kan minskningen bero på?
– Det skulle kunna vara att ett minskat intresse. Man kanske hellre väljer att avsluta sin utbildning tidigare eftersom man anser att det inte är lönande att gå en forskarutbildning. Om det är så ska vi börja undersöka under våren. Det kan ju också vara en brist på resurser på lärosätena.
Vidare konstaterar UKÄ i rapporten att antalet svenska doktorander minskar samtidigt som de utländska ökar. Utvecklingen har gått från drygt 3 000 svenska doktorandnybörjare och knappt 600 utländska år 1997, till 1 800 svenska och knappt 1 300 utländska år 2017.
Behöver utöka forskarutbildningen
UKÄ kan alltså i den här analysen inte fullt ut förklara varför andelen av befolkningen som påbörjar en forskarutbildning minskat. Den statistiska analysen avslutas med konstaterandet att om andelen av den svenska befolkningen som påbörjar forskarstudier åter ska öka behöver forskarutbildningen byggas ut, givet att svenska forskarutbildningar fortsätter att attrahera och rekrytera många utländska doktorander.
– Vill man öka andelen svenskar som doktorerar behöver man utöka forskarutbildningen, säger Ingrid Pettersson.
UKÄ kommer att fortsätta att studera forskarutbildningen ur olika perspektiv. Dels om det finns ett bristande intresse bland unga för att doktorera, dels vilket behov som finns på arbetsmarknaden.
– För att höra vilka behov som finns ska vi kontakta och diskutera med företrädare för näringslivet och fackorganisationer och förstås intervjua lärosätena.
Undersökningen beräknas bli klar om ett år.
