”Sverige är en ledande forskningsnation. Den positionen ska vi försvara.” Det var det tydliga budskapet från Stefan Löfven i regeringsförklaringen den 21 januari. Samtidigt har tre stora svenska forskningsfinansiärer – Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond, RJ, – valt att undergräva denna strävan. De har alla tre skrivit under den så kallade Plan S, som innebär att den forskning som de finansierar inte längre kan publiceras i de bästa tidskrifterna. Det är en inskränkning av forskningens frihet som saknar motstycke, och som allvarligt hotar svensk forsknings kvalitet och konkurrenskraft.
Genom vetenskapliga tidskrifter sorteras och filtreras nya forskningsrön ut till läsarna. Över lång tid har ett ekosystem utvecklats som är differentierat både när det gäller ämne och renommé, och för att forskningsresultat ska kunna nå forskningsfronten är det avgörande att de publiceras i tidskrifter med rätt inriktning och hög kvalitetsnivå. Topptidskrifterna har normalt byggt upp sitt rykte över många decennier, och har lätt att få kvalificerade granskare och högkvalitativa manuskript för bedömning.
Varför vill då Plan S begränsa forskares publikationsmöjligheter i sådana tidskrifter? Det skäl man anför är att forskning ska kunna läsas utan kostnader, det vill säga genom open access, OA. Men detta räcker inte som skäl, eftersom OA kan kombineras med publicering i de bästa tidskrifterna genom så kallad hybridpublicering (OA i prenumerationstidskrift), eller genom att lägga upp manuskript i öppna arkiv.
Dessa populära varianter av OA vill Plan S utmönstra. Forskningsfinansiering får enligt Plan S uttryckligen inte användas för hybridpublicering, och för att publicering i öppna arkiv skall godkännas måste tre krav uppfyllas: Den sista versionen (author accepted manuscript) måste publiceras utan embargo, det vill säga omedelbart. Därutöver måste det finnas licens som tillåter kommersiellt bruk av artikelns innehåll, och arkivet måste uppfylla högt ställda tekniska krav. Få topptidskrifter kommer att gå med på dessa tre krav, av rimliga skäl.
I själva verket handlar Plan S om att styra forskare till rena OA-tidskrifter. Dessa tidskrifter har inga prenumerationsavgifter, de är alltså gratis att läsa. Men eftersom kostnaderna för publicering måste täckas tar OA-tidskrifter i stället i normalfallet ut författaravgifter (pay-to-publish).
Seriösa och högkvalitativa OA-tidskrifter är ännu ovanliga. En norsk utredning visar att för cirka 75 procent av alla discipliner finns inga alls. OA-tidskrifter publicerar ofta en hög andel av alla manuskript de får in, har oftare svagare redaktionell filtrering, och håller i genomsnitt därför betydligt lägre kvalitet.
Forskningsråden känner till detta, men hoppas att Plan S ska tvinga befintliga högkvalitativa tidskrifter att gå över till pay-to-publish – något som är helt orealistiskt eftersom finansiärerna som skrivit under Plan S står för en mycket liten del av världens forskning.
Det nuvarande systemet är inte perfekt – ett välkänt problem är till exempel att prenumerationskostnaderna är höga och behöver pressas ner. Men att systemet har problem innebär inte att vad som helst är bättre, och Plan S är tyvärr ett hastverk baserat på önsketänkande.
Eftersom Plan S-finansiärerna är för få för att kullkasta det globala publiceringssystemet kommer vi att få ett tudelat system, där de flesta forskare publicerar som förr medan forskare som tvingas följa Plan S missgynnas. Viktiga resultat kommer inte att få det inflytande som de förtjänar, unga forskare får sämre karriärmöjligheter, och svenska forskningsmiljöer blir mindre attraktiva som samarbetspartner för internationella forskare.
Dessutom är det tvivelaktigt att använda forskningsfinansiering för att främja tidskrifter som tar betalt för att publicera forskning – dels för att det ger ekonomiska incitament för sänkta kvalitetskrav (fler publiceringar ger mer pengar), dels för att det gör möjligheterna till publicering mer beroende av forskarens eller institutionens ekonomi.
Vi sällar oss till den växande skaran av kritiska röster mot Plan S – i Sverige representerad av till exempel Karolinska institutet, Sveriges unga akademi och en lång rad forskare som signerat ett öppet brev. Forskningsråd ska befordra forskning av hög kvalitet, och måste rimligen ha forskarsamhällets förtroende. Forte, Formas och RJ har anslutit sig till en omstörtande och ogenomtänkt plan utan dialog med forskarsamhället och utan utredning av vare sig forskningsmässiga eller ekonomiska konsekvenser.
Forskare väntas nu stillatigande acceptera och ge feedback på hur de redan fastlagda principerna ska implementeras. Men vi kan inte gå med på principer som allvarligt hotar forskningens kvalitet och svensk forsknings konkurrenskraft, och vi vädjar därför till Forte, Formas och RJ att backa från Plan S.
Jan O Jonsson, professor i sociologi, SOFI, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Peter Hedström, professor i analytisk sociologi, föreståndare för IAS, Linköpings universitet. Ledamot av KVA och Vitterhetsakademien
Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet och vd för Institutet för framtidsstudier
Carina Mood, professor i sociologi, SOFI, Stockholms universitet
Gunnar Andersson, professor i demografi, Stockholms universitet
Tommy Bengtsson, professor i demografi och ekonomisk historia, Lunds universitet
Tomas Berglund, professor i sociologi, Göteborgs universitet
Mats Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola
Erik Bihagen, professor i sociologi, SOFI, Stockholms universitet
Annika Björkdahl, professor i statsvetenskap, Lunds Universitet
Krister Bykvist, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet
Lars Bäckman, professor i kognitiv neurovetenskap, ARC, Karolinska institutet. Ledamot av KVA
Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet
Barbara Cannon, professor i fysiologi, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Mikael Carlsson, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm. Ledamot av Sveriges unga akademi
Martin Dribe, professor i ekonomisk historia, Lunds universitet
David Domeij, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm
Ann-Zofie Duvander, professor i demografi, Stockholms universitet
Per-Anders Edin, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
Tore Ellingsen, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm. Ledamot av KVA
Matti Eklund, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet
Lars Engwall, professor i företagsekonomi, Uppsala universitet. Ledamot av KVA, IVA och Vitterhetsakademien
Robert Erikson, professor i sociologi, SOFI, Stockholms universitet. Ledamot av KVA. Tidigare huvudsekreterare för FAS (nuvarande Forte)
Maria Feychting, professor i epidemiologi, Karolinska institutet
Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet. Ledamot av KVA
Johan Fritzell, professor i socialgerontologi, föreståndare för ARC, Karolinska institutet
Ulf Gedde, professor i polymera material, KTH
Kathrin Glüer, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet
Nils Gottfries, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
Anne Grönlund, professor i sociologi, Umeå universitet
Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet. Ledamot av KVA.
Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, Lunds universitet. Ledamot av KVA, IVA och Vitterhetsakademien
Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, Karlstads universitet
Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet
Anandi Hattiangadi, professor i filosofi, Stockholms universitet
Tomas Hellström, professor i innovation och entreprenörskap, Lunds universitet
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning
Brita Hermelin, professor i kulturgeografi, Linköpings universitet
Erland Hjelmquist, professor i psykologi, Göteborgs universitet. Tidigare huvudsekreterare för FAS (nuvarande FORTE)
Mikael Hjerm, professor i sociologi, Umeå universitet
Martin Hällsten, professor i sociologi, Stockholms universitet
Merle Jacob, professor i forskningspolitik, Lunds universitet. Medlem i EU:s expertgrupp om Open Science Indicators
Mattias Jakobsson, professor i genetik, Uppsala universitet
Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi, Umeå universitet, Ledamot av KVA och IVA
Arne Jarrick, professor i historia, Stockholms universitet. Ledamot av KVA och Vitterhetsakademien
Jörgen Johansson, professor i molekylär mikrobiologi, Umeå universitet
Mats Johansson, professor i polymerteknologi, KTH
Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi, Örebro universitet
Markus Jäntti, professor i nationalekonomi, SOFI, Stockholms universitet
Thomas Kaiserfeld, professor i ide- och lärdomshistoria, Lunds universitet
Lynn Kamerlin, professor i strukturbiologi, Uppsala universitet. Medlem i EU:s expertgrupp om Open Science Indicators
Catarina Kinnvall, professor i statsvetenskap, Lunds universitet
Kristian Kristiansen, professor i arkeologi, Göteborgs universitet
Jan Komorowski, professor i bioinformatik, Uppsala universitet. Ledamot av Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab och Norges Tekniske Vitenskapsakademi
Annica Kronsell, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Per Krusell, professor i nationalekonomi, IIES, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Mikael Lindahl, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet
Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap, föreståndare för V-Dem Institute, Göteborgs universitet Ledamot av Sveriges unga akademi
Torun Lindholm, professor i psykologi, Stockholms universitet. Ledamot av Vitterhetsakademien
Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi, SOFI, Stockholms universitet
Karin Ljung, professor i växtfysiologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, Stockholms universitet
Staffan Marklund, professor i arbetshälsovetenskap, Karolinska institutet
Anna-Sofia Maurin, professor i teoretisk filosofi, Göteborgs universitet
Bitte Modin, professor i medicinsk sociologi, Stockholms universitet
Eva Mörk, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet
Jan Nedergaard, professor i fysiologi, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Magnus Nermo, professor i sociologi, Stockholms universitet
Jens Nielsen, professor i systembiologi, Chalmers. Ledamot av KVA och IVA
Lennart Nilsson, professor i molekylär modellering, Karolinska institutet
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
Thor Norström, professor i sociologi, SOFI, Stockholms universitet
Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap, Umeå universitet. Ledamot av KVA
Peter Pagin, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Joakim Palme, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet. Ledamot av Vitterhetsakademien
Mårten Palme, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet
Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi, Karolinska institutet
Torsten Persson, professor i nationalekonomi, IIES, Stockholms universitet. ledamot av KVA, IVA och Vitterhetsakademien
Wlodek Rabinowicz, professor i praktisk filosofi, Lunds universitet. Ledamot av KVA och Vitterhetsakademien
Bo Reimer, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Malmö universitet
Ann-Margret Rydell, professor i psykologi, Uppsala universitet
Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi, Uppsala universitet. Ledamot av KVA, IVA och Vitterhetsakademien
Elisabeth Schellekens Dammann, professor i estetik, Uppsala universitet
Mårten Schultz, professor i civilrätt, Stockholms universitet
Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia, Lunds universitet
Mattias Strandh, professor i socialt arbete, Umeå universitet
Ann-Charlotte Ståhlberg, professor i nationalekonomi, SOFI, Stockholms universitet
Marianne Sundström, professor i arbetsmarknadsekonomi, SOFI, Stockholms universitet
Villy Sundström, professor i kemisk fysik, Lunds universitet
Jakob Svensson, professor i nationalekonomi, IIES, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Staffan Svärd, professor i mikrobiologi, Uppsala universitet
Fredrik Söderbaum, professor i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet
Irene Söderhäll, professor i jämförande immunologi, Uppsala universitet
Kenneth Söderhäll, professor i jämförande fysiologi, Uppsala universitet
Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, Uppsala universitet
Elizabeth Thomson, professor i demografi, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Michael Tjernström, professor i meteorologi, MISU, Stockholms universitet
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet
Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Jörgen W. Weibull, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan. Ledamot av KVA
Hugo Westerlund, professor i epidemiologi, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
Dag Westerståhl, professor i teoretisk filosofi och logik, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi, Chalmers. Ledamot av KVA
Barbara Wohlfarth, professor i kvartärgeologi, Stockholms universitet. Ledamot av KVA
Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, Linköpings universitet. Ledamot av KVA
Rune Åberg, professor i sociologi, Umeå universitet. Tidigare huvudsekreterare för FAS (nuvarande Forte) Ledamot av Vitterhetsakademien
Viveca Östberg, professor i sociologi, Stockholms universitet
