Krönikören Per-Olof Eliasson skriver i Universitetsläraren att ”Den arrogans som Karolinska institutets ledning visat upp i de senaste turerna i Macchiarini-skandalen är häpnadsväckande”. Vi har ingen avsikt att vara arroganta och beklagar att vi uppfattas så. Vi känner själva stor ödmjukhet inför uppgiften att återupprätta förtroendet för KI och vi tar kritik mot oss på största allvar. Vi försöker svara på de frågor, påståenden och anklagelser som riktas mot KI, också när de bygger på felaktiga uppgifter och fakta. Vår ambition är och har varit att ge information, klargöra KI:s perspektiv och tydliggöra faktiska omständigheter.
Sten Heckscher, Ingrid Carlberg och Carl Gahmberg var anlitade som externa utredare. De har genomfört utredningen och de ansvarar för rapportens innehåll och arbetsmaterial. Detta inkluderar minnesanteckningar och ljudupptagningar från de som intervjuats. Att dessa anteckningar och ljudupptagningar gallrats (raderats) kan man förstås ha åsikter om, men generellt är det svårt att få öppna och ärliga svar om man spelar in personer och säger till dem att det här inte kan betraktas som minnesanteckningar från intervjun, utan de ska sparas för lång tid framåt och göras helt offentliga. Det är inte ovanligt att man gallrar sådana arbetshandlingar.
Hur som helst så tog KI aldrig emot dessa underlag. Därför blev det aldrig ens aktuellt för oss att registrera eller arkivera dem. De var ju inte upprättade eller beslutade inom KI utan av en extern part, vilket utredarna ska ses som och som också bekräftas genom ett beslut av JO den 17 februari 2017.
I övrigt stämmer det inte att underlaget till Heckschers utredning försvunnit. De allmänna handlingar som utredarna använde som underlag finns kvar och är sökbara på KI. Alla källor är angivna i Heckschers rapport, med diarienummer till de allmänna handlingar som det refereras till.
Utredarna lämnade över sin färdiga rapport, inklusive källhänvisningar och referenser, till KI i september 2016. Den finns publicerad via KI:s webbplats. I rapporten redovisas ett antal slutsatser och rekommendationer. Denna rapport, tillsammans med andra rapporter och sammanställningar, har varit ett viktigt underlag för det omfattande reformarbete som genomförts på KI under de senaste åren. KI har varit helt öppna med dessa reformer och åtgärder. Det har sammanställts på KI:s webbplats och redovisats löpande i bloggtexter, i ett flertal artiklar på KI:s offentliga hemsida och i andra sammanhang och kanaler.
KI har inte använt Heckschers externa utredning som grund för några insatser mot enskilda medarbetare. Att Harriet Wallberg fick sluta som universitetskansler var ett beslut av regeringen, inte av KI. Vår inställning är att Harriet Wallberg, som andra myndighetschefer, naturligtvis hade ett ansvar för vad som pågick på KI under de nio år hon var rektor här. Detta ansvar inkluderar den tid och de år när Macchiarini rekryterades och inledde sin verksamhet i Sverige: 2010–2012.
Per-Olof Eliasson insinuerar, genom att föra samman flera olika citat och uttalanden från olika personer, olika sammanhang och olika tider, att KI:s nuvarande ledning har någon slags agenda som syftar till att mörka och dölja Macchiarini-ärendet. Vi känner inte igen oss i den beskrivningen. Vårt fokus de senaste åren har varit att reformera, förändra och förbättra KI utifrån den massiva – och till stora delar rättvisa och korrekta – kritik som KI fått i Macchiarini-utredningar och i reportage i medier.
Vi har tagit till oss av den kritiken, liksom stora mängder utredningar, underlag och övrig information. Vi har också deltagit aktivt och intensivt i externa och interna diskussioner och på andra sätt hämtat in data för att skapa en så relevant bild som möjligt av de fel och brister som behöver åtgärdas på KI. Allt detta har lett till omfattande organisatoriska förändringarna på KI för att bland annat öka öppenhet och öka förutsättning för en tydlig styrning.
Jag vill också påpeka att jag inte sagt nej till några intervjuer utom till en: Den som Sveriges Radios Ekoredaktion bad om nästan en vecka innan Harriet Wallbergs bok var publicerad. Jag avböjde då eftersom jag inte fått någon möjlighet att läsa boken och därmed inte kunde se i vilka sammanhang de lösryckta citat som reportern skickade var hämtade ifrån. För övrigt hade redaktionen uppenbarligen tillgång till boken veckor före publicering, liksom till inspelningar av samtal mellan Harriet Wallberg och mig som hon gjort utan min vetskap. Det är svårt att ställa upp i en intervju med en sådan asymmetrisk tillgång till information.
Flera har krävt att det ska genomföras en ny extern och oberoende Macchiarini-utredning. KI har inget emot att det genomförs en sådan. Det har vi aldrig varit. Däremot menar vi att vi har de underlag som behövs för att driva det fortsatta förändringsarbetet framåt vid KI. Det finns därför inga skäl för oss på KI att föreslå ännu en oberoende granskning. Vill någon annan relevant samhällsaktör genomföra en ny utredning så kommer självklart KI att finnas till hands för att hjälpa en sådan.
Per-Olof Eliasson avslutar sin text med ”Frågorna kvarstår, obesvarade.” Vi håller inte med om att frågorna är obesvarade. Vi ägnar i själva verket oerhört mycket tid åt att svara på frågor om det här ärendet. Det får vi leva med och vi förstår att det finns ett stort behov av svar. Vi gör detta inte minst av respekt för de som verkligen drabbats av det här tragiska fallet; patienterna och deras anhöriga.
Ole Petter Ottersen,
rektor, Karolinska institutet
