– Det är den viktigaste och bredaste utredningen om högskolan som gjorts på väldigt länge, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare om betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) som överlämnades till regeringen den 1 februari.
– Den är bättre än jag trodde, SULF har exempelvis haft vissa farhågor kring att ett samlat anslag till forskning och högre utbildning skulle kunna leda till alltför stor rektorsmakt, men med förslagen att stärka den akademiska friheten och kollegialiteten som grund tror vi att det kan fungera.
Hon understryker vikten av att se utredningen som helhet och inte plocka ut vissa förändringar.
– Men oavsett vad som händer så är utredningen en grundkurs i varför vi har högre utbildning och forskning.
– Det märks också att utredaren (Pam Fredman, red. anm.) är ordförande i IAU (International Association of Universities). Innehållet i betänkandet tyder på internationell utblick, säger Karin Åmossa.
SULF vill se handlingskraft
Att SULF gillar Struten, innebär att man hoppas att den också ska omsättas i politiska beslut.
I Svenska Dagbladet skrev SULF:s ordförande Mats Ericson och Sveriges förenade studentkårers ordförande Jacob Adamowicz en debattartikel med en uppmaning till nytillträdda ministern Matilda Ernkrans (S) att agera för att hejda en ”oroväckande utveckling” och inte låta mandatperioden bli ”fyra förlorade år”.
SULF tar alltså fasta på det att utredningen vill att akademisk frihet och kollegialt inflytande ska säkras genom förändringar i högskolelagen och att det nya systemet skulle ge lärosätesledningarna ”mer ansvar men också mer handlingskraft” bland annat genom att regering och lärosäten ingår fleråriga överenskommelser.
I debattartikeln manar också SULF ministern att slopa produktivitetsavdraget, som nu kräver ständig effektivisering av undervisningen och som leder till urholkning av resurserna.
Kontroversiellt förslag om forskningsråd
Vad gäller resurser förslår utredningen bland annat att statliga anslag i större utsträckning ska gå direkt till lärosätena. En konsekvens av det skulle bli att medel tas från nuvarande organisation av forskningsråd, vars roll alltså skulle förändras.
– Vi vet att för mycket av externa medel är kontraproduktivt för resultat och kvalitet, därför är det inte längre en väg att gå, säger Karin Åmossa.
Förslaget att kanalisera om medel från forskningsråden till lärosätena uppskattas dock inte av alla.
I en kommentar från Svenskt Näringsliv kallar Tobias Krantz neddragningar till forskningsråden för ”ett av utredningens mest kontroversiella förslag”. Krantz – som bekant minister för högre utbildning och forskning 2009–2010 – menar att utredningen ”har flera goda ansatser och rimliga mål”, som tydligare ansvarsfördelning och långsiktighet.
Han anser dock att utredningen saknar konkreta förslag, liksom att de privata företagen får en alltför undanskymd roll i Struten.
Svenskt Näringsliv kommer den 20 februari att lansera ett eget förslag ”för bättre styrning och resurstilldelning”.
