Ett pressmeddelande från den 13 december 2017 har stått i centrum för den kritik om tystnadskultur som under året framförts mot Södertörns högskola och som ledde till den externa utredning som nu offentliggjorts.
Utredningen bygger bland annat på intervjuer med ett 30-tal personer och visar på att doktoranden inte har fått ordentligt stöd, åtgärder har tagit för lång tid och att kommunikationen har brustit.
Pressmeddelandet för ett år sedan förklarade, mot bakgrund av frågor från media och av att ett tiotal personer vid en institution som länge samarbetat med Jean-Claude Arnault och hans klubb Forum, att det inte ”framkommit något som visar på att kränkningar förekommit mot medarbetare eller praktikant. Medarbetare på högskolan har dock vid några tillfällen noterat det som Svenska Akademien betecknat som ”oönskad intimitet” från Forums föreståndare.”
Men en doktorand hade redan dessförinnan informerat sin handledare om att hon anmält Jean-Claude Arnault för våldtäkt, och professorn ifråga var den som tog initiativ till pressmeddelandet och föreslog texten. Han känner också Jean-Claude Arnault och var den på högskolan med djupast engagemang i Forum.
Professorn har förklarat att ett tysthetslöfte till doktoranden hindrade honom från att dela informationen om våldtäktsanmälan, och att texten ursprungligen var tänkt att bara syfta på medarbetare involverade i Forum, och därmed inte på doktoranden eller hela högskolan.
Rättelse dröjde sex månader
Doktoranden tyckte att det var allvarligt att pressmeddelandet var inkorrekt och informerade därför prefekten och avdelningsföreståndaren den 18 december. Ändå dröjde det till i juni 2018 innan pressmeddelandet ändrades. Då först bara med en fotnot om att det delvis innehöll felaktiga uppgifter.
Några veckor senare preciserade rektorn felet i ett nytt pressmeddelande och förklarade att det skett för att professorn inte hade upplyst ledningen om polisanmälan.
Den externa utredaren, advokaten Biörn Riese, konstaterar att doktoranden tidigt begärde en rättelse av pressmeddelandet, att rättelsen borde ha gjorts och att det är ”svårt att i efterhand förstå varför detta dröjde så länge”.
Utredaren menar också att det fanns olika tänkbara lösningar för professorn att hantera informationen om polisanmälan. Doktoranden tyckte att professorn kunde ha kontaktat henne inför pressmeddelandet och att anmälan, vilken sedermera ledde till att hovrätten dömde Jean-Claude Arnault till fängelse i 2,5 år, kunde ha nämnts utan att avslöja hennes namn.
”Vi borde ha agerat mycket snabbare”
Södertörns högskolas rektor Gustav Amberg medger för Universitetsläraren att högskolan borde ha agerat mycket snabbare. Han informerades också om polisanmälan den 18 december, men det var på våren han fick han veta att professorn känt till den när det första pressmeddelandet skrevs.
När rättelserna väl gjordes, varför meddelade du inte ditt eget, prefektens och avdelningsföreståndarens ansvar för att det inte skett tidigare?
– Jag tar på mig fullt ansvar för all kommunikation, det skulle jag inte undandra mig, säger Gustav Amberg.
Men det som pekades ut som problemet var bara att en medarbetare hade undanhållit information, inte att ni känt till felet i pressmeddelandet länge utan att rätta det.
– Det blev känt för mig i april [att professorn hade vetat om polisanmälan, reds anmärkning] och då fanns ingen efterfrågan från media, så då var bedömningen att vi inte skulle pytsa ut ett pressmeddelande. Jag kan ha gjort fel. Sedan när vi kom med ett pressmeddelande berättade jag precis som det var.
Men du berättade inte att ni under lång tid hade känt till att det ursprungliga pressmeddelandet var fel.
– Jag har sagt det till journalister och andra.
Doktoranden har upplevt att detta har varit ett uttryck för den tystnadskultur som rått kring Jean-Claude Arnault. Vad är din kommentar på det?
– Det var en anledning till att jag hade ett allvarligt samtal med personen som inte hade berättat om polisanmälan. Jag kan inte säga annat än, ja, det tyder på en tystnadskultur. Så vill vi inte ha det och den interna och externa kommunikationen är en av de saker vi ska jobba med nu, säger Gustav Amberg och tillägger sedan att han har accepterat professorns ursäkt.
Från fackligt håll har det framförts vissa invändningar mot det korrigerande samtalet, och utredaren kommer fram till att högskolans rutin för disciplinåtgärder inte följdes fullt ut.
Brister i stöd till doktoranden
Utredaren konstaterar att hanteringen av det felaktiga pressmeddelandet skapade en växande förtroendeklyfta och negativa konsekvenser för doktoranden, men även för professorn och högskolan. Avsaknaden av kommunikation i frågan ledde också till spekulationer bland både medarbetare och studenter.
Doktoranden upplevde påtryckningar från vissa medarbetare och att högskolan försökte begränsa informationen till media med hänvisning till hennes integritet som brottsoffer, men att det främst handlade om att skydda professorn och högskolan.
I mars fick doktoranden en ny huvudhandledare, men precis som i frågan om rättningen av pressmeddelandet, ger utredningen en bild av att hon själv fick driva på för att det skulle ske och att det borde skett snabbare.
På begäran av doktoranden inledde avdelningsföreståndaren en utredning om kränkande behandling i mars, som rektorn sedan tog över. Utredaren menar att detta uppdrag borde ha lyfts bort från institutionen tidigare, och snarare till en extern part, vilket inte skedde förrän i juli.
Doktoranden utsattes också för onödig press då hon inte informerades om att hon kunde få stöd från facket, som därför inte kopplades in förrän i slutet av maj,
Dålig kännedom om riktlinjer
Enligt utredaren har högskolan och medarbetare inte brutit mot regler om jäv eller allmänna handlingar. Det har heller inte saknats riktlinjer för bisysslor och hantering av kränkningar, men det har funnits brister i kännedomen och tillämpningen av rutinerna.
– Vi har försökt att följa riktlinjer och lag och det har ändå inte blivit bra. Det är en viktig lärdom och vi ska ta till oss rekommendationerna och jobba med dem. Jag instämmer i rapportens beskrivning om vad som har hänt, säger Gustav Amberg.
I juli fick företagshälsan i uppdrag att utreda om doktoranden har utsatts för kränkande särbehandling. Den utredningen väntas bli klar i januari 2019.
Universitetsläraren har bett Saco-S vid Södertörns högskola att kommentera utredarens rapport, men ordföranden har avböjt med hänvisning till att hon ännu inte har haft möjlighet att tala med doktoranden.
