Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

SULF:s kongress stakade ut riktningen

SULF:s kongress 2018 har stakat ut riktningen för förbundet de kommande tre åren.
– Den nya verksamhetsinriktningen har tre delar, kritisk kraft i samhället, professionens autonomi samt arbetsmiljö och arbetsvillkor, säger förbundet ordförande Mats Ericson.

29 november, 2018
Per-Olof Eliasson
SULF:s kongress beslutade om vilka frågor förbundet ska driva de kommande tre åren. Men den fråga som tog mest tid var beslutet att avskaffa professionssektionerna. Omröstningen skedde med hjälp av mentometerknappar.

SULF går vidare med den inriktning, Vision 2030, som antogs vid förra kongressen för tre år sedan. Visionen är ett politiskt framtidsprogram som ligger till grund för förbundets arbete fram till 2030. Med Vision 2030 som grund antog kongressen två dokument, Kollegialitet 2.0 och Kunskapens krona.
– Jag har drivit på att vi ska ha en övergripande arbetsplan, och har man det behöver inte besluten bli så dramatiska om man håller sig till planen. Vi tog ju en vision, Vision 2030, på kongressen 2015. Och sedan tar vi treåriga beslut om verksamhetsinriktning för att bestämma i vilken ordning vi ska ta oss an det vi tagit upp i vår vision, säger Mats Ericson som omvaldes till ordförande för sin tredje kongressperiod.

Mats Ericson, SULF:s ordförande
Mats Ericson

Den nya verksamhetsinriktningen har tre delar.
– Den första är kritisk kraft i samhället, vilket ju också var temat för kongressen. Det bygger på att vi värnar om universitets och högskolors roll i samhället, säger Mats Ericson.

Den andra är professionens autonomi.
– Den är förutsättningen för att vi forskare och lärare ska kunna utgöra en kritisk kraft. Det handlar om att låta proffsen vara proffs, och även om tillit till sektorn.

Mats Ericson poängterar att frågan är kopplad till dokumentet Kollegialitet 2.0.
– Det innebär att vi har tagit en policy att kollegiala organ är det professionella sättet att leda forskning och utbildning. Vi i SULF är på många sätt motståndare till flera delar i den så kallade linjestyrningen eller om man vill vara elak, New Public Management.

Kollegialitet 2.0 har ett antal tydliga krav, bland annat att alla beslut om anställning av undervisande och forskande personal ska beredas i kollegiala organ och att alla akademiska ledare ska utses i kollegiet.

Kunskapens krona
Den tredje delen av verksamhetsinriktningen handlar om arbetsmiljö och arbetsvillkor.
– När det gäller arbetsmiljö har vi antagit Kunskapens krona, som är SULF:s lönepolitiska program 2019 till 2024, säger Mats Ericson.

Grundläggande i Kunskapens krona är att universitetslärares och forskares löner och löneutveckling ska vara konkurrenskraftiga. Det innebär att livslönen och därmed pensionen behöver förbättras. Vidare är ett krav att alla doktorander och postdoktorer ska vara anställda och ha goda villkor.
För att nå SULF:s lönepolitiska mål kopplar Kunskapens krona samman en rad andra frågor som måste lösas parallellt med lönefrågan. Det innefattar ökade basanslag, att tillsvidareanställning måste vara utgångspunkten för alla anställningsformer inom högskolan och att tydliga karriärvägar måste inrättas.
Dessutom ska arbetsavtalen avspegla en balans mellan undervisning, forskning, kompetensutveckling samt samverkan med det övriga samhället.

Anledningen till att det lönepolitiska programmet är tänkt att löpa över två kongressperioder är att en mandatperiod är för kort tid för att utvärdera effekten av olika insatser.
– Kongressen ändrar ju inte dramatiskt inriktningen på förbundet som går vidare med den vision vi satte 2015. Fackligt arbete är att gneta på i vardagen, säger Mats Ericson.

Extrakongress
En fråga som tog tid under kongressen var beslutet att avskaffa förbundets professionssektioner, men att inrätta en särskild doktorandförening.
– Det är inte något av de viktiga besluten under kongressen. Men tyvärr är det så att man ofta tittar inåt när man borde titta utåt, säger Mats Ericson.

Men beslutet togs inte med kvalificerad majoritet, två tredjedelar av kongressombuden, varför det krävs beslut vid ytterligare en kongress för att det ska verkställas.

En anledning till att det inte gick att få kvalificerad majoritet var att även vilande lokalföreningar har rätt att utse ombud, vilket de naturligtvis inte gjort.
I en senare punkt på dagordningen röstade kongressen för att ändra på stadgarna så att bara aktiva föreningar får rätt att utse kongressombud. En lokalförening ska räknas som aktiv om den haft ett årsmöte föregående år.
Inte heller det beslutet togs dock med kvalificerad majoritet varför det krävs ytterligare en kongress för att även det beslutet ska verkställas.
– Jag kommer att driva på för att få till stånd en extrakongress, så vi kan ändra stadgarna för hur ombud utses. Vi kan ju inte ha det så att ett stort antal ombud aldrig blir utsedda, säger Mats Ericson.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023