SULF har hittills varit organiserat dels i lokalföreningar, dels i sektioner uppdelade efter tjänstetitlar, en vardera för professorer, lektorer, adjunkter och doktorander.
Förbundsstyrelsen föreslog inför kongressen att sektionerna skulle avskaffas, men att en särskild doktorandförening skulle inrättas.
Förslaget föranledde en lång och intensiv debatt.
Mikael Sandberg från professorssektionen yrkade på att sektionerna skulle behållas med hänvisning till de kollegiala idealen och att de utgör en vertikal länk mellan central och lokal nivå i förbundet. Han menade att det är en fråga om demokrati och att sektionerna är en anledning för många att vara med i SULF.
Barbro Biström från Umeå höll inte med:
– Vi behöver tvärtom hålla ihop förbundet. Sektionerna är exkluderande, det är en förlegad struktur som bygger på befattningsbenämningar. Jag tycker vi ska gå vidare och vara ett förbund med lokalföreningarna som bas, sa hon.
Särintressen
Flera talare anslöt sig till någon av de ståndpunkterna.
Annika Blekemo ordförande för adjunktssektionen ville ha kvar sektionerna.
– Det behövs särintressen, utan sektioner kan de bli osynliga. Sedan lärarutbildarsektionen lades ned har de frågorna inte varit uppe i förbundsstyrelsen, sa hon.
Lars-Åke Lööv från förbundsstyrelsen försvarade förslaget.
– Styrelsen känner till exempelvis professorernas situation, och de olika tjänstekategoriernas frågor kan tas om hand på annat sätt än genom sektioner.
Kristina Nilsson från Lunds universitet argumenterade för att hon vill verka för en god arbetsplats där man ser till allas behov.
Mikael Åsman från Blekinge tekniska högskola och adjunktssektionen menade att man behöver ta till vara allt det engagemang som finns i sektionerna.
– En bra verksamhet tar lång tid att bygga upp men kort tid att riva ned, sa han.
Otidsenligt
Ummis Jonsson från Mittuniversitetet och förbundsstyrelsen poängterade att frågan handlar om jämlikhet och likabehandling.
– Sektionerna är ett sätt att hålla kvar hierarkier som är otidsenligt. Förbundsstyrelsen försöker se till alla medlemmars behov, sa hon.
Förbundets ordförande den gångna kongressperioden, Mats Ericson, avslutade debatten.
– Jag har två argument för att avskaffa sektionerna. Ett: alla ska känna sig inkluderade och jobba för helheten. Två: de ekonomiska resurserna är begränsade och resurserna bör satsas på lokalavdelningarna.
Ett ytterligare beslut krävs
När kongressombuden gick till votering röstade 46 ombud för bifall och 14 för avslag. Beslutet blev alltså att avskaffa sektionerna.
Men beslutet togs dock inte med kvalificerad majoritet, vilket hade krävt två tredjedelar av 101 kongressombud.
Därför krävs det ytterligare ett kongressbeslut för att avskaffandet ska verkställas. Huruvida det ska ske vid nästa ordinarie kongress om tre år eller vid en extrakongress avgörs av förbundsstyrelsen.
En anledning till att det inte gick att få kvalificerad majoritet var att även vilande lokalföreningar haft rätt att utse delegater, vilket de av förklarliga anledningar inte gjort.
I en senare punkt på dagordningen röstade kongressen för att ändra på det så att bara aktiva föreningar får rätt att utse kongressombud.
