Pam Fredman talade i sin egenskap av ordförande för International Association of Universities, IAU.
I ett samtal med Universitetsläraren poängterar hon behovet att lyfta blicken från Sverige och uppmärksamma den internationella situationen.
– Vi vet att det på många håll i världen finns en utbredd misstro när det gäller vetenskap, kunskap och fakta. Det finns en stark rörelse som är oroväckande, för den akademiska friheten bygger på en tillit från samhället, säger Pam Fredman.
Hon framhåller att samtidigt anser man på exempelvis högsta FN-nivå att universitet och högskolor behövs inte minst för att det ska vara möjligt att uppfylla hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
– Det finns alltså de två rörelserna, å ena sidan misstro mot, och å andra sidan tilltro till universitet och högskolor, säger Pam Fredman.
Erdogan utser rektorerna
Sedan går hon in på synen på akademisk frihet.
– Det oroväckande är att om man lyssnar på vad man säger runt om i världen så glider man på vad akademisk frihet är.
Akademins frihet och oberoende är långtifrån något självklart i många länder, och utvecklingen går inte åt rätt håll.
– Vi har sett vad som händer i Ungern, vad som pågår i Polen. Vi har sett Turkiet där president Erdogan själv väljer och utser varenda högskolerektor. Där ska vi inte prata om akademisk frihet.
Kina utövar påtryckningar
Hon påpekar att det inte är självklart i alla EU-länder att en professor har yttrandefrihet och fritt kan yttra sig utan krav på att hålla sig inom vissa ramar.
Att utbildningens innehåll ingår i den akademiska friheten tycker vi i Sverige är självklart.
– Men i dag har inte minst Kina ett politiskt tryck på universiteten vad de ska lära sina studenter,
Och det trycket sträcker sig utanför landets gränser. Ett exempel är Australien som har ett stort antal studenter från Kina och där universiteten är beroende av inkomsten från studenterna.
– Dit skickar Kina politruker som rapporterar tillbaka till Kina om kursinnehållet strider mot regimens ideologi. Jag har pratat med en rektor som fått påhälsning från högt uppsatt håll i Kina för att de inte kunde acceptera innehållet i en kurs.
Rädsla för restriktioner
Även kinesiska studenter i Australien som exempelvis deltar i kritiska diskussioner kan rapporteras tillbaka till hemlandet.
– Vi kan inte bortse från att det här kan bli en verklighet i Sverige också. Bara risken för det kan orsaka rädsla för att man inte kan säga vad som helst. Vi måste vara medvetna om att påtryckningar på akademin också kan komma utifrån.
Detsamma gäller forskningssamarbete.
– Vi är vana vid att forskaren är fri att publicera sig, men i vissa delar av världen finns det restriktioner. Vad händer om vi samarbetar med sådana länder?
Pam Fredman återkommer till att det är nödvändigt att lyfta blicken.
– Vi måste vara observanta och se utanför Sverige för vi berörs av vad som händer runtomkring oss i världen.
Hur ser du på framtiden för den akademiska friheten?
– Jag är alltid optimist. Varför jag är det beror på att på många av de internationella konferenser jag varit på är man helt eniga om att värna den akademiska friheten. Mitt hopp är att man med sådan enighet kan vi agera globalt. Om universitet och högskolor ska finnas kvar om 50 år så måste vi värna den akademiska friheten och göra det tillsammans.
