Vidskepelse, okunnighet och förutfattade meningar. Företeelserna är naturligtvis inget nytt, det nya är den spridning de kan få. Internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet verkar vara som gjorda för spridning av olika former av felaktiga uppfattningar, både av personer som tror på dem, och som ren desinformation.
Men långt innan sociala medier blev verklighet ifrågasattes seriös kunskap. Om vi bara tar ett steg tillbaka till Storbritannien på 1990-talet så spred den brittiska tabloidpressen misstro mot forskningen. Den hittade angreppspunkter i samband med galna kosjukan, i debatten om genmodifierade grödor och i uppfattningen att trippelvaccin orsakade autism.
Tabloidpressen gav stort utrymme åt kritiker av vetenskapliga framsteg men forskarna ville inte bemöta dem. De ansåg att om de tog debatten skulle det bara innebära ytterligare publicitet för de felaktiga idéerna.
Det visade sig vara ett fatalt misstag, resultatet blev att pseudovetenskapen och kunskapsskepticismen fick fritt spelrum och misstron mot etablerade experter stärktes.
Tittar vi i stället på USA har där utvecklats en politiskt driven konservativ misstro mot vetenskapligt vetande som man närmast ser som en liberal sammansvärjning. Det är något som Donald Trump och hans administration kunnat utnyttja i misstänkliggörandet av eliter och för att kunna bortse från fakta, till exempel i klimatfrågan.
Akademiker av olika slag har reagerat kraftigt mot Trumpadministrationens förakt för vetenskap. Det tydligaste uttrycket är March for Science 2017.
Vaccinmyt publicerades som forskning
I det här sammanhanget kan det vara lätt att glömma att forskarsamhället inte alltid är den snövite riddaren redo att rida ut för att försvara sanningen.
Kom exempelvis ihåg att uppfattningen om att trippelvaccinet MPR kan orsaka autism har sitt ursprung i en forskningsartikel i The Lancet 1998 med Andrew Wakefield som huvudförfattare.
Snart avslöjades att Andrew Wakefield mottagit miljonbelopp för att agera expert i en rättegång mot MPR. Andra forskare kunde visa på forskningsfusk och artikeln drogs tillbaka.
Men skadan var redan skedd, vaccineringarna av spädbarn minskade kraftigt och vaccinmotstånd är fortfarande utbrett i Europa.
Följderna har blivit tragiska. Enligt WHO fyrfaldigades antalet mässlingsfall i Europa i fjol jämfört med året innan.
I år har Europa haft det största utbrottet av mässling på länge. Enligt WHO har 70 människor dött hittills i år, främst småbarn, och nästan 53 000 insjuknat. Enligt experter har vaccinmotstånd starkt bidragit till det ökande antalet mässlingsfall.
För övrigt turnerar Andrew Wakefield nu runt i USA och fortsätter propagera mot trippelvaccin.
Ryska trollfabriker
Felaktig information om vaccin verkar också fylla ett politiskt syfte. Forskare vid George Washington University i Washington DC har visat att ryska trollfabriker sprider desinformation om vaccin på nätet. Det ska vara samma ryska troll som försökte påverka presidentvalet i USA.
Desinformation kan även spridas i de bästa syften genom att den forskning som ska backa upp den är usel. Och den kan få stor spridning i traditionella media.
Det visar uppståndelsen i slutet av oktober kring nyheten att Sverige skulle ha lägst andel i Europa som litar på mässlingsvaccin. Forskarna bakom enkäten drog långtgående slutsatser hur snabbt förtroende kan sjunka.
Men eftersom Sverige är ett av få länder där fler än 96 procent vaccineras mot mässling fanns det anledning att vara skeptisk till resultatet. SVT:s Faktakollen har bland annat visat att fel begrepp används i enkäten vilket gjorde frågorna obegripliga för många svenskar. Dessutom har forskarna i analysen räknat de som är osäkra och de som inte lämnat något svar alls till dem som är negativa till vaccin.
Även på den här sidan Atlanten kan vetenskapsskepsis slå igenom på högsta nivå. I september i år skrev rektorer för sex svenska universitet en debattartikel i Dagens Nyheter där de är starkt kritiska till att EU-domstolen i praktiken förbjuder grödor modifierade med den nya gentekniken Crispr.
Många års forskning har inte kunnat visa att växter vars arvsmassa modifierats med genteknik skulle vara skadliga. En förklaring till varför genmodifierade grödor trots detta systematiskt blockeras inom EU är att de ogillas av stora delar av miljörörelsen och anhängare av ekologisk produktion, och de får stöd hos en opinion som beslutsfattare inte vill stöta sig med.
Serverar oss det vi vill höra
Tvivelaktig forskning har ofta det gemensamt med bondfångeri att den serverar oss det vi vill höra.
Exempelvis kan den förefalla förstärka miljövänners värsta farhågor, som i fallet med det svenska forskningsfusket med att abborryngel skulle föredra mikroplast framför naturlig föda.
En annan känd bias är forskning bekostad av någon intressent. Välkänt är hur forskare betalda av tobaksindustrin länge försökte förringa rökningens skadeverkningar.
Nu senast pågår en debatt om att den så kallade Snuskommissionen gör samma sak med snus. Enligt en granskning i Svenska Dagbladet bortser bland annat kommissionen, i en forskningsöversikt, från flera rapporter som pekar på hälsorisker med snus.
Allt detta sammantaget gör det allt nödvändigare att bevaka rågången mellan å ena sidan seriös forskning och uppnådd kunskap och å andra sidan forskningsfusk, köpt forskning, kvasivetenskap och ren desinformation.
Tre åsikter
Är det forskares uppgift att bekämpa desinformation och pseudovetenskap?
Fredrik Christensson (C), ledamot i riksdagens utbildningsutskott.
– Jag tycker självklart att forskarna har en jätteviktig roll att bekämpa desinformation och okunskap tillsammans med andra aktörer. Forskare på universitet och högskolor har ju till uppgift att utbilda, forska och det man brukar kalla den tredje uppgiften. I den situation vi har i dag har det blivit ännu viktigare att utifrån den tredje uppgiften delta i den offentliga diskussionen och att forskarna finns med där.
Robert Stenkvist (SD), ledamot i riksdagens utbildningsutskott.
– Forskare ska alltid hålla sig till det vi anser vara vetenskapliga grunder och bygga sina resultat på vetenskapliga metoder. Till detta hör att replikera på avhandlingar och forskningsresultat. Att replikera är en direkt åtgärd för att kritisera resultat som inte tagits fram på rätt sätt. Detta ska göras på ett seriöst sätt. Där ska all pseudovetenskap underkännas direkt. Här ingår också att kritisera desinformation. Viktigt att det görs inom respektive ämnesområde. Forskare som på oriktigt sätt kritiserar ”desinformation” kanske på politiska grunder, ställer till med skada för hela forskningen i hela landet, vilket vi tyvärr sett exempel på.
Matilda Ernkrans (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
– Ja, eftersom universitet och högskolor är centrala för forskningsbaserad kunskap och har den så kallade tredje uppgiften, att dela med sig av kunskap. Desinformation och pseudovetenskap går hand i hand med misstro gentemot forskare, fakta och forskningsbaserad kunskap. En fri akademi är central för kritiskt tänkande och källkritik.
