Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Åsa Wikforss: ”Alternativa fakta” – då fick det vara nog

Korrekt information är en demokratifråga. Det hävdar Åsa Wikforss.
– Om man lurar folk att tro att vi står inför en systemkollaps kan man manipulera folk bort från demokratin, säger hon.

21 november, 2018
Per-Olof Eliasson
Åsa Wikforss
Åsa Wikforss
Foto: Vogler

Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet, har blivit en flitig föreläsare om desinformation och kunskapsresistens.
Detta efter att 2017 ha skrivit boken Alternativa fakta – Om kunskapen och dess fiender. Hennes engagemang i frågan om alternativa fakta började innan begreppet fanns.
– Folkomröstningen om Brexit 2016 drevs mycket av desinformation och ifrågasättande av expertis och första gången vi hörde talas om fake news var under presidentvalet i USA hösten 2016. Nu finns det ju uppgifter som tyder på att det faktiskt avgjorde valet, säger hon.

Därefter kom påståendet att Trumps presidentinstallation hade den största publiken någonsin vid en installation, trots att foton visade motsatsen.
– När presidentens talesperson Kellyanne Conway sedan gick ut och sa att det var alternativa fakta, då kände jag att nu fick det vara nog. Sådana dumheter kan vi inte tolerera. Jag kände att filosofin hade något att bidra med. Därför ville jag engagera mig i det här, säger Åsa Wikforss.

Falska nyheter från höger och vänster
Hon påpekar att desinformation och falska nyheter finns både till höger och vänster på den politiska skalan.
– Exempelvis kommer vaccinmotstånd ofta från vänster. Men man kan konstatera att väldigt mycket av den medvetna produktionen av fejkade nyheter har kommit från högerhåll.

I Snabbtänkt (snabbtankt.se), analysen av det svenska valet, skriver Åsa Wikforss under rubriken ”Den falska berättelsen som (nästan) tog över”. Hon skriver där att det från högerextremt håll framgångsrikt spreds en falsk berättelse om att Sverige går mot en systemkollaps eftersom man tagit emot för många invandrare. Delningarna under augusti från högerpopulistiska Facebooksidan Politiskt inkorrekt var nästan dubbelt så många som från Aftonbladets Facebooksida (102 000 respektive 64 000 delningar).
– Man kan konstatera att före valet hade den här berättelsen fått ett enormt genomslag i sociala medier. Samtidigt kan man konstatera att dessa aktörer ändå inte fick de framgångar som de hoppats på.

Korrekt information en demokratifråga
Sverigedemokraterna fick inte mellan 20 och 30 procent som de förväntade sig och högerextrema Alternativ för Sverige fick bara tre promille av rösterna.
– Möjligen är det så att folk faktiskt inte tar till sig vad som helst, även om de tar del av det, och det är ju bra, säger Åsa Wikforss.

Hon menar att frågan om korrekt information är en demokratifråga.
– Om man lurar folk att tro saker som inte är sanna, som överdriven brottsstatistik, kan man också lura dem att rösta på saker som inte är i enlighet med deras preferenser.

Manipulerar bort demokratin
Åsa Wikforss påpekar också att politiker tenderar att reagera på folkopinionen. Om medborgare har felaktiga uppfattningar om världen kan det flytta politikerna mot extrema åsikter.
– Om man sprider information som får folk att tro att vi står inför en systemkollaps får det konsekvenser. Eftersom det verkar vara en enorm kris kan människor bli villiga att frångå viktiga demokratiska principer som att upprätthålla fri- och rättigheter. På det sättet kan man manipulera folk bort från demokratin.

Hon anser att forskarna i kraft av sin kunskap har en viktig roll i att motverka desinformation.
– Om man har kunskap som är relevant i de frågor som står i stormens öga, det kan gälla klimatforskning eller vaccinforskning, ska man ut och berätta hur det är.

Värderingsfrågorna tycker hon däremot att forskare ska vara försiktiga med.
– Populister har redan teorin om oss att vi har en politisk agenda och att vi är köpta av eliten, eller tillhör eliten. Man ska inte spä på det genom att vara uppenbart politisk i sin forskarroll. Man kan naturligtvis engagera sig politiskt men då ska man vara tydlig med att man kliver ur sin forskarroll.

Försvara forskningsinstitutionerna
Dessutom anser hon att det är viktigt att försvara forskningsinstitutionerna.
– Forskare ska informera om hur exempelvis ett universitet fungerar och varför man kan lita på forskningen. De olika interngranskande mekanismerna, som peer review och konferenser, gör att även om det blir fel ibland så rättas de till efter ett tag. Vi är tränade att granska och ifråga­sätta varandras teorier och det är forskningens stora styrka.

Fotnot: Åsa Wikforss har just tilldelats 50,4 miljoner kronor för forskning om kunskapsresistens. Hon är även invigningstalare vid SULF:s kongress 22 november, med temat ”Kritisk kraft”.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023