Internationaliseringsutredningen har haft som uppdrag att främja internationalisering vid universitet och högskolor, både utbildning och forskning.
Utredningens förslag fördelar sig inom två olika områden.
– Uppdraget har varit att öka Sveriges attraktionskraft både som studiedestination och som kunskapsnation, säger utredaren Agneta Bladh.
Myndigheter ska samverka
Som en grundförutsättning för arbetet att göra Sverige känt som kunskapsnation föreslår utredningen en samverkansplattform.
– Regeringen har liknande plattformar inom miljöområdet och vissa andra områden. Det vill säga att regeringen ger direktiv till ett antal myndigheter att de ska samarbeta om vissa frågor.
I det här fallet är det tänkt att myndigheter inom både utbildning och forskning ska samarbeta, framför allt när det gäller internationell omvärldsanalys. De ska också bistå Svenska institutet som ska främja Sverige som studiedestination och även institutets nya uppdrag: Sverige som kunskapsnation.
– Det är ett uppdrag som ingen haft tidigare. Tänk dig det, att det inte finns någon officiell text som beskriver Sverige som kunskapsnation. Vi tror i Sverige att vi är välkända internationellt, men vi måste göra oss mer kända, säger Agneta Bladh.
De som enligt förslaget ska ingå i samverkansplattformen Universitets- och högskolerådet (UHR), Universitetskanslersämbetet (UKÄ), Svenska institutet, Vetenskapsrådet, Vinnova och en representant från de andra forskningsfinansiärerna, plus två representanter för lärosätena.
Ökad utlandsnärvaro
Vidare föreslår utredningen en utökad utlandsnärvaro som bygger på de nuvarande innovations- och forskningskontoren som finns vid sex ambassader; de utökas med en person på varje som ägnar sig åt utbildning och forskning.
Dessutom föreslår Agneta Bladh en pilotverksamhet med två kontor som enbart har hand om högre utbildning och forskning, knutna till samverkansplattformen. På sikt bör det vara minst tio sådana och några bör ligga i Afrika och Mellanöstern, i länder som kan bli viktiga framöver.
Agneta Bladh ser den här delen av internationaliseringen som en triangel.
– Den består av omvärldsanalys och omvärldsbevakning samt främjandet av Sverige som kunskapsnation. Utlandsnärvaron behövs för att hjälpa de båda andra.
Smidigare migration behövs
Den andra delen av utredningens förslag rör Sverige som studiedestination, det vill säga att attrahera avgiftsskyldiga studenter till landet.
– Det har börjat fungera bättre och bättre, men det behövs migrationsrättsliga förbättringar, säger Agneta Bladh.
Tredjelandsstudenter får ju inte komma hit utan vidare utan de måste ha uppehållstillstånd för att studera och deras skäl granskas av Migrationsverket. Utredningen lämnar en hel del förslag hur man kan minska tiden för att behandla uppehållstillstånd.
– Det här är viktigt. Eftersom Sverige inte är så jättekänt utomlands jämfört med i alla fall anglosaxiska länder måste alla processer hos oss vara så smidiga som möjligt.
Utredningen föreslår en förbättring i två steg.
Det första steget är att lärosätena får bedöma de sökandes avsikt att studera, vilket man ändå i princip gör i samband med antagningen.
Det andra steget är att lärosätena certifieras att mer generellt hantera ansökningar om uppehållstillstånd inför Migrationsverkets formella beslut.
– Vi har fått idén från Nederländerna som har det systemet, men det krävs mycket mer utredning och ändring av lagar innan vi kan införa steg två i Sverige.
Agneta Bladh påpekar att lärosätena och Migrationsverket behöver ha bättre samarbete och större förståelse för varandra.
Satsning på stipendier
En avgörande fråga för att locka betalande studenter till Sverige är att det finns tillräckliga stipendier. Här föreslår utredningen en hel del ökningar som är tänkta att tas från lärosätenas befintliga anslag.
– Vi vill att stipendierna som fördelas via UHR ska fördubblas till 120 miljoner kronor årligen, säger Agneta Bladh.
Utredningen föreslår också två nya stipendieprogram.
Dels ett flaggskeppsprogram på 50 miljoner som ska vara för masterstudenter i anknytning till framstående forskningsmiljöer inom alla vetenskapliga fält, både grundforskning och tillämpade miljöer.
Dels en pott på 50 miljoner kronor för nationella bilaterala samarbeten under en begränsad tid.
Dessutom föreslår utredningen att lärosätena ska kunna sätta av 0,3 procent av takbeloppet för speciella ändamål.
– Många länder som har egna stipendieprogram vill ibland ha en viss reducerad avgift om de skickar många studenter och då ska lärosätena kunna matcha det. Det kan också vara EU-samarbeten med tredje land där lärosätena behöver anpassa studieavgiften till regler inom samarbetet.
Ett förslag om att lärosätena ska kunna differentiera avgiften mellan olika studenter har samma syfte.
Ytterligare ett förslag är att införa att företag kan få avdragsrätt för donationer till stipendier.
– Vi tycker regeringen ska utreda det. I dag finns det skatteavdrag för forskning och utveckling men inte för stipendier.
Inget mål för antal betalande
Agneta Blad påpekar avslutningsvis att en del andra länder sätter upp mål för hur många utländska betalande studenter som landet ska ta emot.
– Det föreslår inte vi. Vi ska inte internationalisera för att tjäna pengar utan för att öka kvaliteten på utbildning och forskning. Lärosätena måste själva komma fram till var i deras utbildningsutbud utländska studenter kan bidra till internationalisering och vidgade perspektiv för våra egna studenter och därmed höja kvaliteten.
