”Hundratals” riksdagskandidater har i Altingets undersökning fått svara på om de vill satsa mindre, mer eller lika mycket jämfört med de 53,1 miljarder som S-MP-regeringen avsatt i årets budget.
Moderater och Sverigedemokrater hör till dem som vill satsa ytterligare miljarder. Men även socialdemokratiska och miljöpartistiska kandidater anser att det behövs mer än det deras partikamrater i regeringen beslutat.
S-företrädaren Adrian Magnusson från Skåne läns södra valkrets menar att det behövs ytterligare en miljard för att fler ska få tillgång till högre utbildning.
Miljöpartistiska kandidater vill, enligt Altinget, satsa 2,2 miljarder mer, medan vänsterpartister på riksdagslistorna vill höja med 3,2 miljarder.
Vill ha ”rejäl utvärdering”
Riksdagskandidater som står på Moderaternas lista vill satsa 2,2 miljarder mer och Sverigedemokraternas företrädare 3,3 miljarder.
Moderaten Lars-Arne Staxäng som sitter i riksdagen och är ledamot i socialförsäkringsutskottet engagerar sig också i finansieringen av högre utbildning och forskning och motiverar ökningen med 2,2 miljarder med behov av en ”rejäl utvärdering” av effektivitet och organisation.
Centerpartister som kandiderar till riksdagen förespråkar däremot en nedskärning, där Louise Grabo som kandiderar för Västra Götalands valkrets vill se en minskning med 2,5 miljarder och vill i stället, enligt vad hon uppger för Altinget, ”koppla ihop universiteten tätare med näringslivet och göra det tillåtet med privata donationer i större utsträckning”.
Vill höja med 10 miljarder
Liberalerna, Feministiskt initiativ och Kristdemokraterna menar att det räcker med ”en blygsam höjning”.
Ett av de minsta partierna som svarat är Medborgerlig samling (som definierar sig som ett liberalt konservativt parti) och de slår till med en höjning på 10,4 miljarder, utöver årets budget. Företrädaren Jan Röman motiverar höjningen för Altingets valkompass: ”Vi tar bort en rad kortsiktiga projektpengar inom forskningen och höjer i stället de permanenta anslagsramarna på våra lärosäten”.
Resultatet av Altingets valkompass kan med tanke på att flera av dem som uttalar sig inte sitter i riksdagen knappast ses som representativt för den politik som partierna hittills fört.
Återstår att se om dessa når riksdagsplats och om förslagen gällande fler eller färre miljarder till högskolesektorn kommer att märkas i riksdagen efter valet.
