Oredlighetsfrågor har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden.
– Det finns de klara fallen av oredlighet och så finns det fall med uppfattningar och känslor om att vissa frias och andra fälls på felaktiga grunder. Vad som särskilt har rört upp känslorna är de fall där Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden, CEPN, har friat men att lärosätena vidhåller att den anklagade är skyldig, säger Robert Andersson.
Två aktuella fall är exempel på detta.
Det ena fallet rör en professor vid Linköpings universitet som anklagats för att genom felaktigt medförfattarskap ha förfarit oredligt. Efter flera turer fällde fakultetsnämnden professorn. Vetenskapsrådet drog då in forskningsanslaget. Ärendet prövades av CEPN som fann att professorn inte gjort sig skyldig till oredlighet. Under tiden hade professorn hunnit sluta och börja ett nytt arbete vid ett universitet i Kanada. Det universitetet gjorde en egen utredning som även den kom fram till att hon inte var skyldig.
– I slutänden var det bara fakulteten som ville fälla professorn, säger Robert Andersson.
Fakultetens fällning kvarstår
Indragningen av forskningsmedlen överklagades först till Förvaltningsrätten, sedan av Vetenskapsrådet till Kammarrätten i Stockholm, som konstaterade att det inte fanns skäl att ifrågasätta Expertgruppens bedömning att professorn inte gjort sig skyldig till oredlighet; Vetenskapsrådet hade därför inte haft skäl att avbryta utbetalningen av forskningsanslaget.
På en fråga från Universitetsläraren meddelar nu Vetenskapsrådet att det ”kommer betala ut medel för den tid som forskaren haft rätt till bidraget enligt Kammarrättens dom. Enligt domen har vi inte rätt att avbryta detta bidrag med hänvisning till vetenskaplig oredlighet.”
Fakultetens ursprungliga fällning kvarstår däremot.
– Indirekt säger Kammarrätten att det inte fanns stöd för beslutet om oredlighet, men eftersom Kammarrätten inte kan upphäva lärosätets beslut så kan de två besluten stå mot varandra, säger Robert Andersson.
Arbetsdomstolen ska ta ställning
I det andra ärendet fällde Linnéuniversitetet en lektor för att på ett oetiskt sätt ha använt studentuppsatser i sin egen forskning.
Ärendet skickades vidare till CEPN som dock ansåg att det inte var klarlagt att det förekommit någon oegentlighet. Trots det tilldelade universitetet forskaren en varning.
Under ärendets gång har forskaren slutat vid Linnéuniversitetet.
Forskaren har stämt universitetet och kräver att varningen tas tillbaka, och har senare lagt till att även fällningen för oredlighet ska underkännas.
Målet har varit uppe i Arbetsdomstolen som överlämnat det till Växjö tingsrätt.
Linnéuniversitetet bestrider forskarens yrkanden och menar att tingsrätten inte kan fatta beslut i ett ärende som rör oredlighet i forskningen.
Men tingsrätten hänvisar till utredningen ”Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning” och skriver i domen att ett beslut om att en forskare gjort sig skyldig till oredlighet bör kunna prövas av domstol, i väntan på att en formell möjlighet till överklagande införs.
Nu ska Arbetsdomstolen, AD, ta ställning till ärendets fortsatta gång. För närvarande avvaktar AD att Arbetsgivarverket ska yttra sig i frågan.
Det är i skrivande stund oklart, dels om Arbetsdomstolen kommer att ge prövningstillstånd för varningen, dels om man kan få oredlighetsbeslutet prövat. Om AD finner att någon frågorna kan prövas ska fallet gå tillbaka till tingsrätten.
– Det gemensamma är att det är två fall där lärosätet lokalt fäller någon som frias i CEPN, men där lärosätet står kvar vid sin fällning, säger Robert Andersson.
SULF välkomnar ny nämnd
Till saken hör att enligt en lagrådsremiss ska nya bestämmelser träda i kraft vid årsskiftet. Den föreslagna nya myndigheten Oredlighetsnämnden kommer då att ha ansvar för att utreda misstänkt forskningsfusk.
– Lärosätena kommer inte längre att besluta om oredlighet i forskning. Ärendena ska utredas centralt och besluten ska kunna överklagas i förvaltningsdomstolarna. Vi i SULF tycker det är bra, säger Robert Andersson.
Då får lärosätena bara hantera eventuella påföljder i anställningen av en fällning i Oredlighetsnämnden.
– Det gör att den nuvarande rättsosäkerheten kommer att minska. För närvarande kan man kan misstänka att oredlighetsärenden påverkas av konflikter vid lärosätena och att det finns en tendens att leta efter felaktigheter hos omstridda forskare, säger Robert Andersson.
