Attraktivare stipendier ska locka studenter från olika delar av världen

Mer attraktiva stipendier. Det är minister Helene Hellmark Knutssons recept för att lättare kunna locka tredjelandsstudenter till Sverige. Universitetslärarens granskning under våren har visat att studenter från bland annat Afrika nästan slutat komma hit.

Med införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter ändrades demografin i klassrummen på svenska universitet och högskolor. De internationella studenterna fortsätter att komma men de kommer delvis från andra länder än tidigare.

Universitetsläraren har i flera artiklar under våren bland annat påvisat att det är studenter från de fattigaste länderna som uteblir från studier i Sverige. Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, har läst artiklarna.
– Från regeringens sida ser vi att det är problematiskt med den minskade internationalisering som skedde i direkt anslutning till att avgifterna infördes. De infördes ju väldigt hastigt och utan några direkta konsekvensanalyser, säger Helene Hellmark Knutsson.

Vill behålla avgifterna
Det var Göran Perssons socialdemokratiska regering som beställde Studieavgiftsutredningen 2004. Den presenterades i januari 2006 och föreslog att avgifter skulle införas för så kallade tredjelandsstudenter från och med höstterminen 2008. I valet 2006 vann Alliansen med Fredrik Reinfeldt (M) i spetsen och det blev den regeringen som till slut införde avgifterna hösten 2011. Socialdemokraterna, liksom de flesta andra riksdagspartierna, ifrågasätter dock inte avgifternas vara eller icke vara.
– Nej, vi ser ju att vi kommer att behålla avgifterna utan det handlar just om hur man ska kunna erbjuda mer attraktiva stipendier, för det är det vi egentligen ser är problemet när det gäller att locka till sig studenter från olika delar av världen, säger Helene Hellmark Knutsson.

Missnöje hos lärosätena
Att internationella studenter är en viktig tillgång för de svenska universiteten och högskolorna är tidigare och nuvarande regeringar helt överens om och därför skulle avgifterna kompenseras med stipendier. Ett av de statliga stipendieprogrammen administreras av universiteten själva och det andra av Svenska Institutet.
– När avgifterna infördes gav man möjlighet för universiteten att kunna erbjuda stipendier men det var på väldigt låg nivå, det var ganska lite pengar som tillfördes. Sedan har Svenska Institutet också möjlighet att erbjuda stipendier men det finns ändå ett missnöje hos lärosätena och det är därför vi tillsatt internationaliseringsutredningen.

Utreder ökad flexibilitet
Utredningen beställdes 2014 och till särskild utredare utsågs Agneta Bladh. Hon ska ta fram åtgärder kring hur svensk högre utbildning kan arbeta strategiskt med internationalisering. I ett delbetänkande som presenterades under våren låg fokus främst på utgående mobilitet medan den ingående mobiliteten kommer att behandlas under hösten. Senast den 31 oktober ska Agneta Bladh lämna sitt slutbetänkande.

Utredningen har bland till uppgift att titta på hur avgifterna och stipendierna kan bli mer flexibla samt om universitet och högskolor ska få använda egna anslagspengar för strategiska rekryteringar och strategiska samarbeten med andra universitet och länder.
– Här kan man ju se att en del universitet har jobbat med att etablera kontor i till exempel Asien för att på det sättet rekrytera studenter. Många vill ha starkare strategiska samarbeten med universitet i olika afrikanska länder. Länder som inte längre är biståndsländer men som ändå har ett arbete att göra för att stärka demokrati och ekonomi och som behöver bygga upp en egen akademi. Det finns ett stort engagemang från flera universitet att delta i det arbetet. Det handlar ju inte bara om ett utbyte av studenter utan också av lärare och forskare, säger Helene Hellmark Knutsson.

En fråga för kommande regering
Agneta Bladhs förslag på åtgärder för att öka internationaliseringen ska vara kostnadsneutrala, förslagen ska alltså inte bygga på högre statliga utgifter.
– Det blir en process efter att man har sett förslagen, hur man tycker att de ska finansieras och det ingår ju i budgetprocessen och inte i utredarens uppdrag. Men om man tycker att de föreslagna åtgärderna är bra ska de också kunna få skala upp. Det blir en fråga för den kommande regeringen, säger Helene Hellmark Knutsson.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Mångfald, Politik, Student