Riksrevisionen har i den omfattande studien Lärosätenas lokalförsörjning – rum för utveckling, som släpps i dag, granskat hur främst lärosätena och Akademiska hus agerar.
Vanligen har lärosätena en dominerande fastighetsägare.
– När vi tittar på situationen i stort ser vi att det är vanligt att lärosätena har få hyresvärdar, oavsett vem de hyr av. Om man hyr av Akademiska hus har man kanske en eller två andra mindre fastighetsägare, säger Emelie Lilliefeldt, revisionsdirektör vid Riksrevisionen och projektledare för granskningen.
40 procent av statens hyreskostnader
Universitetens och högskolornas lokaler kostar stora summor; lärosätenas hyreskostnader utgör 40 procent av statens alla hyreskostnader.
I reda pengar kostar lokalerna lärosätena 8,5 miljarder kronor per år. Enbart hyreskostnaden är 7,1 miljarder (2016).
Andelen av lärosätenas budget som går till lokalkostnaderna varierar stort, från nio till 27 procent. Trenden är att lokalkostnaderna i förhållande till lärosätenas totala kostnader minskar. För samtliga lärosäten var lokalkostnaderna 2016 i genomsnitt 14 procent av utgifterna medan de under perioden 2004–2009 utgjorde 15–16 procent.
Lärosätena har uppdrag av regeringen att verksamheten ska vara effektiv, och utnyttjandet av lokalerna har effektiviserats över tid.
– De använder mindre yta per anställd och student nu jämfört med 2004, det är en viktig poäng att lyfta, säger Emelie Lilliefeldt.
Men kostnaderna per anställd och student har inte minskat över tid. Och inte heller i absoluta tal minskar lokalkostnaderna.
– När lärosätena talar med oss framhåller de att de har en dålig förhandlingsposition i och med att de har svårt att flytta till andra lokaler. Och tillgången till andra speciallokaler upplevs som begränsad, säger Emelie Lilliefeldt.
Risk att styrelsen saknar insyn
Riksrevisionen finner också att många lärosäten har bristande kontroll på hur lokalerna används.
– Fler har börjat mäta hur de använder lokalerna och en stor del av dem har blivit bättre på att följa upp. Men vi ser också en möjlighet att bli ännu bättre. Lärosätena har ofta koll på hur de lokaler som bokas utnyttjas, som föreläsningssalar, men sämre kontroll på hur mycket kontorsutrymmen används.
Riksrevisionen har också sett att få lärosäten har mål för hur mycket lokalerna ska användas och mål för lokalkostnaderna som helhet.
– Det saknas både uppföljning och mål för användning och för kostnader, säger Emelie Lilliefeldt.
Enligt Riksrevisionen har knappt vartannat lärosäte en aktuell lokalförsörjningsplan.
– En sådan plan är både ett sätt att ha en fungerande intern styrning och kontroll och också en förutsättning för att styrelsen ska kunna leda verksamheten mot en högre effektivitet. Vi ser en risk att styrelsen inte har den insyn i verksamheten som man enligt lag och förordning ska ha, säger Emelie Lilliefeldt.
Dubbla roller för Akademiska hus
Helstatliga Akademiska hus är den helt dominerande aktören med 64 procent av den totala lokalytan. Cirka en tredjedel ägs av privata eller andra offentliga aktörer, en andel som har ökat från cirka tio procent för 25 år sedan, efter att ett antal nya campus tillkommit.
Akademiska hus har ett dubbelt uppdrag, dels ska det verka på marknadens villkor och maximera sin vinst, dels har det i uppdrag att öka konkurrensen genom att i samförstånd med lärosätena sälja av sin mark utanför kärnbeståndet till privata aktörer.
– Det finns en motsättning i att Akademiska hus ska agera både enligt aktiebolagslagen och samtligt förväntas ta aktivt ansvar för att öka konkurrensen på marknaden.
Genomförandet av den andra delen av uppdraget går långsamt.
– Några förfrågningar om sådana försäljningar i enlighet med uppdraget har inte kommit från lärosätena den senaste femårsperioden och Akademiska hus har inte heller sålt någon sådan mark under perioden, säger Emelie Lilliefeldt.
Dessutom har Akademiska i uppdrag att verka för minskade kostnader, både för sig självt och för lärosätena.
Problematik kring extrautdelning
Riksdagen har garanterat lärosätena kompensation för höjda hyreskostnader, det sker genom den så kallade prisomräkningen. Staten ger alla lärosäten lika stor höjning, oavsett hur det ser ut på den lokala hyresmarknaden; om läget är mitt i en storstad eller i utkanten av en landsortsstad.
– Det gör att olika lärosäten kan få över- eller underkompensation för hyresökningarna vilket ger vissa lärosäten mindre incitament att effektivisera, säger Emelie Lilliefeldt.
Riksrevisionen noterar också att den efterutdelning om 6,5 miljarder kronor till staten som Akademiska hus beslutade om 2015 ledde till omfattande kritik från en del lärosäten.
– Vi har dragit slutsatsen att extrautdelningen ledde till försämrade förutsättningar för att Akademiska hus och lärosätena ska ha en affärsmässig relation. Vi ser också att det finns problematik på det området fortfarande.
Rekommenderas sänka kostnaderna
I rapporten ger Riksrevisionen ett antal rekommendationer.
Akademiska hus rekommenderas framför allt att öka incitamenten för sig själva och för lärosätena att intensifiera arbetet med att sänka kostnaderna.
Lärosätena rekommenderas för det första att upprätta lokalförsörjningsplaner.
– Gällande de lärosäten som saknar en aktuell lokalförsörjningsplan rekommenderar vi att styrelsen upprättar en sådan. Det handlar både om styrning, kontroll och insyn i verksamheten.
För det andra rekommenderas lärosätena att göra systematiska kontinuerliga uppföljningar av lokalernas samtliga ytor. Det är enligt Riksrevisionen en förutsättning för att kunna ha en affärsmässig relation med hyresvärdarna.
– Att lärosätena brister i uppföljning gör att de inte har tillräckliga förutsättningar att agera helt affärsmässigt på hyresmarknaden. De behöver utveckla det arbetet för att kunna minska sina lokalkostnader.
Till sist konstaterar Riksrevisionen att lärosäten och Akademiska hus bör agera utifrån det faktum att varje lärosätes lokaler ägs av ett litet antal företag.
– I och med att det finns så få aktörer på marknaden är samverkan och samarbete mellan hyresgäst och fastighetsägare en grundförutsättning för att kunna minska lokalkostnaderna, säger Emelie Lilliefeldt.
