Det Hellmark Knutsson(S), minister för högre utbildning och forskning, får kritik för är agerandet i förhållande till Blekinge Tekniska Högskola, BTH, och dess planer på nedläggning av campus Karlshamn samt Karolinska institutets Hongkong-etablering.
Gällande BTH handlar det om att rektor Anders Hederstierna valde att lämna sitt uppdrag efter att Hellmark Knutsson uttalat sig i Universitetsläraren.
Hederstierna gav i Universitetsläraren den 6 juli 2017 följande förklaring till sitt beslut:
”Innan regeringen satte ner foten om att vi måste vara kvar i Karlshamn, som man gjorde med Högskolan Dalarna och campus Borlänge, så stoppade jag hela frågan för att inte hamna i en sådan situation.”
Kritik mot statssekreteraren
Detta föranledde Betty Malmberg (M) att begära att Konstitutionsutskottet, KU, skulle granska detta, eftersom ”praxis är att ett enskilt statsråd inte har rätt att på egen hand försöka styra dessa, inte heller genom informella uttalanden”.
KU har nu beslutat att rikta kritik mot ministern som högst ansvarig. Man lyfter dock fram statssekreteraren (Karin Röding) som i direktkontakter med BTH markerat regeringens vilja, att rektor inte borde överväga att lägga ner campus Karlshamn.
KU är uppenbarligen också kritiskt till att utskottet haft problem med att få fram klara besked från regeringskansliet.
KI fick ingen vägledning
Och om man avseende BTH kan tala om kritik mot regeringens alltför närgångna förhållande till ett lärosäte, så kritiseras Helene Hellmark Knutsson också för ett omvänt förhållningssätt till KI:s donationsfinansierade utlandsetablering i Hongkong (som Universitetsläraren uppmärksammat i en rad artiklar) och som resulterade i två KU-anmälningar, från Betty Malmberg (M) och Fredrik Christensson (C).
Under utfrågningen i KU framgick att ministern helt litade till KI:s omdöme och riskanalys inför att för första gången öppna filial utomlands.
Det framgår också att KI gång på gång ville ha något slags vägledning, det vill säga regeringens ”tydliga bemyndigande” men det beslut som dröjde ett och halvt år blev snarare ett icke-beslut, regeringen nöjde sig med att ”följa frågan”.
”Statsrådet bär ansvaret”
KU väljer nu alltså att kritisera detta, utskottet konstaterar att ”rättsläget när det gäller svenska förvaltningsmyndigheters etablering av verksamhet utomlands bedömts vara otydligt, och universitet och högskolor har under en längre tid gett uttryck för att det saknas ett nationellt regelverk på området vilket leder till oklarheter.”
Att regeringen envisades med att det enbart var KI:s omdöme och beslut som skulle gälla godtar inte Konstitutionsutskottet, utan framhåller att det i ”regeringens styrande funktion ingår att vägleda och skapa klarhet i frågor som myndigheterna bedömt är av sådant slag att de inte kan klaras ut på myndighetsnivå. I det aktuella fallet bär statsrådet ansvaret för att ett sådant klargörande inte har gjorts.”
Tidigare ministrar i KU
Till sist kan man konstatera att Helene Hellmark Knutsson inte är ensam att ha blivit anmäld till KU, gällande hantering av högre utbildning och forskning.
Företrädaren Jan Björklund (L) anmäldes 2010, med anledning av att utbildningsdepartementet via en pressekreterare ansågs ha försökt påverka Sveriges Television och ett specifikt program. KU fann dock inte skäl att rikta kritik mot Björklund.
Tobias Krantz (L) (minister 2009-2010) fälldes däremot för att ha petat en åtalad, men aldrig dömd, barnläkare från en regional etikprövningsnämnd. Under sin korta tid som statsråd hann Krantz också bli anmäld (och friad) för att ”inte på seriöst sätt” ha förberett propositionen om högskolornas kvalitetsgranskning.
