Tillsätt inga tjänster innan överklagandetiden gått ut

Med tanke på de misstankar, och även starka indicier, för riggade och ”olagliga” anställningar, som framkommit de senaste åren är det bra att SULF uppmärksammat detta i sin rapport Ett spel för galleriet?.
Tidigare har det ju också gjorts en liknande genomlysning vid Göteborgs universitet, där en intern granskning gav anmälarna (åtminstone delvis) rätt. Vetenskapsrådets mobilitetsrapport från 2015 motsäger inte heller SULF-rapporten, utan stärker snarare densamma.
I ljuset av alla andra skandaler inom offentlig sektor den senaste tiden – Macchiariniaffären, Riksrevisonsverket, Transportstyrelsen med flera, samt det svenska flaggskeppet Svenska Akademien – är det enligt min mening ytterst oroande att den i SULF-rapporten framförda misstanken om nepotism och vänskapskorruption vilar på så starka indicier.
Jag är tämligen säker på att alla dessa skandaler väcker starka känslor hos de flesta, att avsaknaden av konsekvenser för den felande parten väcker stark indignation, och att de så gör är helt befogat.

Men den som känner sig förfördelad vid en tjänstetillsättning – som förhoppningsvis föregåtts av en ansökningstid på mer än en vecka, med mer än en sökande, att annonsen inte lades ut i mellandagarna med deadline 2 januari, att den inte var uppenbart skräddarsydd – kan ju alltid överklaga? Här kommer nästa märklighet: det tycks numera vara regel (?) att tillsätta tjänsten innan överklagandetiden gått ut, och att anställa en person är ju en irreversibel handling enligt Arbetsdomstolen (dom nr 74/16, mål nr A 24/16). Ytterligare spel för gallerierna kan man tycka.

Den första åtgärden som bör vidtas för att stävja misstankar om riggade tjänster, nepotism och vänskapskorruption vore att inte tillåta tillsättning av tjänst innan överklagandetiden gått ut och att därefter avvakta utlåtande om eventuella överklaganden. Vid sidan av att följa regler och förordningar som redan finns (vilket borde vara en självklarhet), anser jag att detta är ett minimikrav, med meritokrati som ledord genom hela processen.
Jag minns att det i mitten av 1980-talet, då jag sökte tjänster, i några fall förekom överklaganden. Bland annat vid en utlysning av fyra lektorat i matematik vid Uppsala universitet (i själva verket två plus två, med viss tidsfördröjning). Då, liksom även i de andra fallen, tillsattes ingen av tjänsterna innan överklagandena var behandlade. Kanske var detta undantagsfall, eller utslag av ett synsätt på hur det bör gå till? Eller har regelverket ändrats? Hur som helst så ter sig ett sådant förfarande mycket mer rätts- och kvalitetssäkert i mina ögon.

Om en rapport som den SULF nu presenterat, med misstankar om riggade tjänster och nepotism/vänskapskorruption, hade presenterats inom ett svenskt (Sida-) bilateralt program med stöd till högre utbildning i ett utvecklingsland, så är jag helt övertygad om att biståndet strypts eller åtminstone att alla beslut beskrivna i rapporten hade underkänts.
Jag satt i höstas på ett möte vid Makerere-universitetet i Kampala, Uganda, där doktorander och masterstudenter utsetts till att delta i det bilaterala programmet, vilket också skulle innebära ett visst mått av ekonomiskt stöd, då visselblåsare anmälde att en av dem som varit med och utsett dessa hade släktskap med några av kandidaterna. Ambassaden i Kampala underkände hela processen och den fick tas om från början (den som undrar kan få skriftlig dokumentation om detta).

Leif Abrahamsson
Programdirektör, International Science Programme, Uppsala universitet


Kategorier: Debatt, Karriär, Villkor