En tipslåda för visselblåsning

Med skandaler som ”Macchiariniaffären” har visselblåsare uppmärksammats alltmer som en värdefull källa för att upptäcka problem i den akademiska världen. Med egna visselblåsarfunktioner kan universitet och högskolor upptäcka problemen internt innan de blir offentliga.

I Sverige är visselblåsning ett relativt outforskat område, jämfört med till exempel USA där fenomenet uppmärksammats mer både som ett forskningsområde och som en viktig faktor inom styrning av organisationer.
Sedan den 1 januari 2017 finns en svensk lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

Med speciella visselblåsarfunktioner blir det tydligare för den anställde vart han eller hon ska vända sig. Å andra sidan, om funktionen fortfarande ligger inom ledningen, och ens chefer avgör vad som ska hända med det inkomna larmet, kan man ifrågasätta hur effektiva funktionerna är. I praktiken riskerar visselblåsare fortfarande att själva råka illa ut på olika sätt.

Direkt under styrelsen
Staffan Ivarsson är internrevisionschef vid Malmö universitet, och den person som lärosätets personal kan vända sig till om de vill anmäla oegentligheter. Oredlighet i forskning hanteras separat av universitetets jurist.
– Jag utgör visselblåsarfunktionen och är direkt underställd styrelsen. Vi anser att det är viktigt att den här funktionen är åtskild från universitetets ledningslinje, förklarar han.

Han liknar sig själv vid en tipslåda.
– Om tipslådan töms av någon chef i verksamheten, finns en risk att någon väljer att begrava tipset. Jag står utanför och granskar den ordinarie verksamheten. Jag tar emot information, bedömer vad det handlar om och avgör hur det ska hanteras vidare, ofta i samråd med styrelsen, rektor och universitetets jurist. Som revisionschef måste jag ju ändå informera mig om universitetets verksamhet, därför har jag tackat ja till att utgöra den här funktionen.

Underskattat och missuppfattat fenomen
För ett lärosäte kan en visselblåsare vara guld värd, eller besvärlig, beroende på hur fallet ser ut och vilken inställning organisationen har.
– Inom den statliga sektorn har man pratat om visselblåsare i cirka 15 år, på ett organiserat och strukturerat sätt vad gäller ledningssystem. Det är ett underskattat och missuppfattat fenomen. Visselblåsarfunktioner är ju inte bara till för att folk ska få klaga lite. Visselblåsning är hårdvaluta när det gäller att säkra myndigheters anseende, och att kontrollera att de gör rätt, säger Staffan Ivarsson.

Han poängterar att alla som vill säga något måste vilja, våga och kunna slå larm.
– Folk vill ju normalt inte äventyra sin anställning och därför behöver vi jobba med att skydda informanterna och säkra anonymiteten. Vi avpersonifierar informationsleveransen och granskar det materiella.

Tre åsikter

Hur hanterar ni visselblåsare vid ert lärosäte?

Göran Sandberg, forskare och ordförande i nämnden för utredning av oredlighet i forskning, Lunds universitet:
– Den som misstänker oredlighet kan anmäla det till någon av oss i nämnden. Ibland har anmälaren tagit skada av det inträffade, ibland bara observerat något. Vi säkerställer att både anmälare och anmäld får stöd, via fakulteten. Stödet är en person, till exempel en professor emeritus, som inte har någon lojalitet i det aktuella fallet, och som blir ett samtalsstöd under utredningen, ett behov som ofta finns hos yngre inblandade.

Carina Andersson, planerings­chef, Högskolan i Skövde:
– Vi vill få upp oegentligheter i ljuset, och har en policy som innebär att anmälare ska få stöd och skyddas mot repressalier. Vi har en grupp som jobbar med detta. Ledningens tanke är att motverka en tystnads­kultur, så vi upp­manar våra chefer och anställda att prata om oegentlig­heter. På vår hemsida finns information om funktioner, interna personer och en extern jurist, att vända sig till. Där diskuterar vi också dilemman och svåra gränsdragningar.

Thomas Hårberg, tillförordnad säkerhetschef, Stockholms universitet:
– Hos oss tar sektionen för säkerhet på Fastighets­avdelningen emot anmäl­ningar om miss­tänkta oegent­ligheter via en telefon­svarare, ett webb­formulär eller via ett vanligt telefon­samtal. Vi vidare­befordrar tipsen till berörda institu­tioner och där är det respektive prefekt som ansvarar för hanteringen. Prefekterna kan rådgöra med oss på sektionen för säkerhet. Vissel­blåsare skyddas även genom att de kan lämna sina tips anonymt om de vill.


Kategorier: Artiklar, Etik, Forskningsfusk
Lärosäten: Malmö universitet