Forskarna får betala KI:s höjda hyror

Forskare som inte kommer att ha råd att forska när lokalhyran är betald. Och forskare som funderar på att lämna Karolinska institutet. Det kan bli effekter av prestigebygget Biomedicum.
Biomedicum vid Karolinska institutet i Solna ärm enligt Akademiska Hus, "en avancerad byggnad för världsledande experimentell forskning i syfte att förbättra människors hälsa". Byggnaden, som invigs under våren, ska ge plats åt 1 600 forskare och övrig personal vid KI. Skiss: CF Möller

KI:s Biomedicum är ett splitternytt centrum, som just i dag visas upp för media. Samtidigt varnar medarbetare för att KI:s nya hyresmodell riskerar att slå mot enskilda forskare.

Den nya modellen innebär att den tidigare solidariska hyran, där alla lokaler inom KI haft en hyreskostnad på 3 800 kronor per kvadratmeter, ersätts av en modell där laboratorieytor kostar 4 800 kronor per kvadratmeter och det som kallas kontor kostar 3 700 kronor per kvadratmeter.
Höjningen för labbytorna blir därmed 28 procent, vilket drabbar de allra flesta forskare som flyttar in i Biomedicum.

Risk för inlåsningseffekt
Mikael Lindström, docent i experimentell patologi och senior forskare vid MBB, en av de institutioner som ska flytta till Biomedicum, framhåller att hyreshöjningarna på KI slår extra hårt mot mindre och juniora forskargrupper:
– Det krävs höga EU-anslag för att klara av hyresnivåerna, forskare som ”bara” får anslag från exempelvis Vetenskapsrådet eller Cancerfonden kommer inte att göra det.

– Hyreskostnaden kan också skapa en inlåsningseffekt om en ung forskare av ekonomiska skäl inte vågar starta sin egen grupp, utan blir kvar i den större och tryggare gruppen.

Han menar att det finns risk för att de fattigare forskargrupperna tvingas lämna KI. Att se den sortens utslagning som naturlig eller rentav positiv är enligt Mikael Lindström en felaktig tankemodell, då det knappast finns någon garanti för att den mest banbrytande och väsentliga forskningen görs inom anslagsrika och etablerade grupper.
– Många viktiga upptäckter har gjorts i små forskarmiljöer, men om dessa inte längre har råd med hyrorna försvåras diversifieringen och vi får mindre av mångfald i forskningen.

Systemfel
I likhet med de allra flesta som diskuterar KI:s hyror talar Mikael Lindström om ett större systemfel som drabbar alla lärosäten, genom att de utbetalade statsanslagen måste gå till hyror som i sin tur går in i den statskassa varifrån anslagen utbetalas.

Grundförutsättningarna för forskarnas hyror vid svenska lärosäten är nämligen de gamla vanliga: ett ekonomiskt ekorrhjul där utbetalade statsanslag går tillbaka till staten via Akademiska Hus.
Ett system som ”alla” – utom finansministrarna – ifrågasätter och som nu fått KI-forskare att undra om pengarna kommer att räcka till den forskning som ska bedrivas vid Biomedicum.

I väntan på en systemförändring av den speciella svenska hyresmodellen menar Mikael Lindström att en lösning kunde vara ett permanent stöd, främst till juniora forskargrupper.
– Att KI-ledningen går in med 20 extra miljoner under 2018 som kompensation innebär att de bekräftar problemen, men den fundamentala oron för ekonomin finns kvar.

Förstår oron
Eva Gipperth, administrativ chef vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, som arbetat med institutionernas hyreskostnader, ser också ett problematiskt system.
– Mitt drömscenario skulle vara att kunna säga till forskarna att när du kommer till KI så har du en infrastruktur och behöver inte tänka på att dra in medel till lokaler.

Vad gäller flytten till Biomedicum i ett helhetsperspektiv hyser hon stor optimism.
– Jag tänker att man om fem år ska se det som en fantastisk förändring, att vi vågade.

Hon menar att forskarnas oro för höjda hyror är förståelig, att oron förstärkts av att det fram till nyligen har varit svårt att se konsekvenserna av den nya hyresmodellen i siffror.
– Men problemet med att klara av hyreskostnaderna uppstod inte i och med Biomedicum, det hör samman med att gapet mellan statsanslag och externa medel ökar hela tiden, säger Eva Gipperth.

– Dessutom är det fler och fler av de externa anslagsgivarna som inte går med på att deras pengar går till lokalytor.

Hon ser det rådande systemet som både bekymmersamt och svårt att förändra, om inte statsanslagen höjs rejält. Eftersom dagens hyressystem är tämligen unikt för Sverige är det inte bara svårnavigerat för utländska forskare, utan det kan också bidra till att svenska forskare lämnar landet för mer gynnsamma förhållanden, i exempelvis Tyskland.
– Jag har fått sådana signaler från forskarna.

Biomedicum billigare än väntat
När det gäller själva bygget Biomedicum påpekar KI:s fastighetsdirektör Lennart Ilke att det blivit billigare än väntat, årshyran blir över 20 miljoner lägre än ursprungsprognosen.
– Men de totala kostnaderna för hela infrastruktursatsningen är sådana att vi ändå kommer att jobba med ”röda siffror” framåt 2025. Därför är det svårt att ta ut kostnadsminskningen i en sänkning av internhyran.

Han säger vidare att Akademiska Hus är ”vår bästa hyresvärd”:
– Men det är ingen tvekan om att deras avkastning är onödigt hög. Det kan illustreras av att regeringen (Akademiska Hus är ett statligt bolag) utöver den årliga utdelningen på 1–1,5 miljarder kronor tog ut 6,5 miljarder i extra vinstutdelning hösten 2015 – samtidigt som man i forskningspropositionen lade ut några hundra miljoner som en extra forskningssatsning.

Besvärligare att renovera
Lennart Ilke har förståelse för forskarnas oro över hyrorna i Biomedicum, men påpekar att det skulle ha blivit besvärligare att renovera gamla lokaler än att bygga nytt. Det fanns behov att hantera. Och vi befinner oss mitt i en strategisk satsning som lägger grunden för decennier framåt.
– Och internhyresnivån skiljer inte på nya lokaler och äldre, så man kan inte sänka sina kostnader genom att sitta kvar i gamla lokaler.

I KI:s lokalförsörjningsplaner framgår att antalet outhyrda ytor (”vakanser”) ökat mer än väntat, i januari 2016 var dessa 1,6 procent av beståndet, vilket anses för lågt, då den ideala vakansgraden är 2–3 procent, för framtida behov.

Men i mars 2017 hade det ökat till 6,3 procent, alltså mer än dubbelt så mycket som eftersträvat.
– Det är lite mer än vi förutsett, men tomma lokaler kan uppstå av olika skäl. En del institutioner har sett över sina behov och krympt sina lokaler. Men det kan också vara att en lokal är under ombyggnad. Men vakanserna är inte så stora att de slår igenom på hyresnivåerna.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Forskning
Lärosäten: Karolinska institutet