”Jag hade aldrig kommit hit om avgifterna funnits då”

När Yengoh Genesis från Kamerun kom till Lund för att studera 2006 var själva utbildningen gratis. Om studierna hade varit avgiftsbelagda hade han och många i hans årskull uteblivit.

På översta våningen på Geocenter i Lund sitter Yengoh Genesis. I dag är han ensam på kontoret, ett vackert rum högst upp i byggnaden från 1924. Ena spetsgaveln täcks av ett enormt spröjsat fönster där solen lyser in över den blommiga soffan där Yengoh Genesis slagit sig ner.
– När jag kom för att påbörja min masterutbildning 2006 fanns inte avgifterna. Jag skulle definitivt inte ha varit här i dag om de hade funnits då. Absolut inte. Inte ens om de hade varit hälften så stora, säger han och visar med sitt skratt orimligheten i den tanken.

Pengarna han behövde för sitt uppehälle under studierna hade han sparat ihop innan han kom genom att arbeta som geografilärare och med biodling.
– Jag vet inte hur många av de andra från min grupp som skulle ha kunnat betala avgifterna men inte många.

Från 26 till 13 länder
Yengoh Genesis studerade på Lumes, ett tvärvetenskapligt masterprogram med fokus på globala hållbarhetsfrågor. De 35 studenterna i hans årskull kom från 26 olika länder, spridda över hela världen.

I årskullen som började tio år senare, 2016, kommer de 38 studenterna från 13 länder. Majoriteten, 26 stycken, kommer från länder inom EU och sex stycken kommer från Nordamerika
– I min grupp drog vi hela tiden nytta av varandras erfarenheter när vi diskuterade olika ämnen. Vi kunde få exempel från deltagarnas egna länder när vi diskuterade naturkatastrofer, konflikter och socialpolitisk utveckling i stället för att bara läsa i böcker. Det var otroligt viktigt, jag tror inte att du kan skapa ett sådant diskussionsklimat på något annat sätt.

Yengoh Genesis är bekymrad över konsekvenserna studieavgifterna haft för de utbildningar som bygger på ett internationellt klassrum. Han är också orolig över vad det innebär för utvecklingsländerna när deras tillgång på välutbildade studenter stryps i takt med att fler och fler länder inför studieavgifter för utomeuropeiska studenter.
– Många av de utmaningar vi möter i dag inom forskningen i utvecklingsfrågor som hållbart jordbruk, migration, flyktingfrågor och konflikter är koncentrerade till utvecklingsländerna och jag tror att mycket är vunnet genom att erbjuda utbildning inom de här områdena åt personer som kommer från dessa länder.

Förlorat många kompetenta studenter
Yengoh Genesis menar att man med införandet av avgifterna förlorat möjligheten att utbilda många av de personer som är kompetenta nog att förstå de här problemen. Personer som är välmeriterade och klarar antagningen till svenska universitet men som nu inte har råd att studera om de inte lyckas få ett stipendium.
– De människorna försvinner också från de forum där de här frågorna diskuteras och där de hade kunnat hjälpa till att lösa problemen. Det är ett svårt bakslag för utvecklingsländerna.

Yengoh Genesis gjorde sin grundutbildning hemma i Kamerun och kom till Sverige med en kandidatexamen i fysisk geografi. Han hade blivit antagen till masterutbildningar i både Aberdeen och Utrecht men valde Lund på grund av utbildningens tvärvetenskapliga karaktär.
– Min utbildning i Kamerun var väldigt smal. Allt handlade om naturen, det slutade där. Jag ville gå en utbildning där man tittade på de globala utvecklingsfrågorna ur ett bredare perspektiv. Den utbildningen hittade jag här, på Lumes. Vi lärde oss att utgå från både samhälls- och naturvetenskap när vi undersökte problemen och sökte efter lösningar.

– Mig veterligen finns det ingen tvärvetenskaplig utbildning i hållbarhetsfrågor i södra Afrika, det finns inte så många i världen överhuvudtaget.

Går miste om värderingar
Av hans kurskamrater har de flesta återvänt till sina hemländer. Ett par stycken har eller håller på att doktorera i andra länder men Yengoh Genesis är den enda utomeuropé som är kvar i Sverige. Och där kommer ännu en aspekt in, som han tror delvis gått förlorad i och med att studenterna från utvecklingsländerna i stor utsträckning försvunnit från svenska universitet.
– Du vet, när någon kommer hit och studerar, den personen åker inte bara hem med akademiska kunskaper, den personen bär med sig kultur, den personen bär med sig värderingar, den personen bär med sig namnet på det land den bott i.

Han berättar att han, när han åker hem till Kamerun, pratar mycket om det svenska välfärdssystemet, ett tankesätt som han säger var främmande för honom innan han kom hit.
– Om jag vore svensk och blev arbetslös skulle jag kanske inte kunna ha råd med en bil men jag skulle inte heller behöva bo på gatan. Hur coolt är inte det! För mig är detta det viktigaste jag lärt mig här, att alla ska ha en rättvis chans oavsett bakgrund. Om nästan inga studenter från utvecklingsländerna har möjlighet att komma hit kan jag inte se hur man ska kunna få ut de här värderingarna.

Tvärvetenskaplig nytta
Just nu arbetar Yengoh Genesis med ett projekt som rör markförstöring i flera olika länder i Afrika.
– Om vi inte lyckas få bukt med det här problemet kan markförstöringen leda till att många länder får svårt att uppnå de globala utvecklingsmålen. De är beroende av jordbruket både för matförsörjningen och för arbetstillfällena det genererar.

Yengoh Genesis menar att man, för att kunna förstå och arbeta med den här typen av frågor, måste tänka holistiskt, ur både ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.
– Den tvärvetenskapliga utbildning jag fick i Sverige är till stor nytta i det här projektet.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Mångfald, Student