Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Studenter från Afrika har nästan slutat komma

Masterprogrammet Lumes i Lund har haft fyra afrikanska studenter sedan avgifterna för tredjelandsstudenter infördes för sju år sedan. Under samma tidsperiod före avgifterna var antalet 23.

23 mars, 2018
Stina Rosén

– Så här i efterhand förstår jag inte varför vi inte protesterade mer mot det här förslaget om avgifter men det smögs in på något sätt. Ingen trodde riktigt att de menade allvar och plötsligt var det bara ett faktum, säger Lennart Olsson.

Han är professor i geografi vid Lunds universitet och har undervisat på Lumes, International master programme in environmental studies and sustainable science, sedan starten av programmet 1997.
– Ända sedan början, när Lumes startade, har det funnits en uttalad ambition att försöka ha en så stor spridning som möjligt med studenter från hela världen. Det var ett viktigt pedagogiskt inslag i programmet. Givetvis ska man ha de bästa studenterna men vi hade väldigt många meriterade sökande och då kunde vi ha det här som ett urvalskriterium, säger han.

Homogenisering av klassrummet
På Lumes hemsida pratas det fortfarande om ett globalt klassrum, man skriver om programmets ”… unika internationella och interdisciplinära upplägg där studenterna får ett forum där de kan samarbeta kring ett brett spektrum av miljö- och hållbarhetsrelaterade frågor och tillgodogöra sig ovärderliga insikter från andra kulturella och akademiska bakgrunder […]  genom att vi sammanför studenter från en mängd olika kulturella bakgrunder …”.

Årskullen 2006–2008 bestod av studenter från 26 olika länder. Tio studenter kom från sex länder inom EU och övriga 25 studenter kom från 20 olika länder i resten av världen. I årskullen 2016–2018 ser sammansättningen i klassrummet väldigt annorlunda ut. Av totalt 38 studenter kommer 26 stycken från fem EU-länder, sex kommer från Nordamerika och två från Australien.

Enligt Lennart Olsson märks homogeniseringen tydligt i klassrummet.
– Även om vi förmedlar samma stoff som förut, så saknas den här erfarenheten som studenterna tidigare kom med. Mycket av vår forskning, som delvis ligger till grund för utbildningen, görs i Sydamerika, Asien och Afrika och tidigare knöt den an till flera av studenternas egna erfarenheter. Vi kunde få en mycket intressantare och mer djuplodande diskussion i klassrummen, vilket var viktigt också för de andra studenterna. I dag står vi som lärare oemotsagda eftersom vi inte har studenter som har egna erfarenheter av det vi förmedlar.
– Det är en dimension som saknas, nu pratar vi om dem i stället för med dem, säger han och syftar på människor som lever i utvecklingsländerna.

Lennart Olsson betonar att Lumes fortfarande har duktiga och engagerade studenter men han säger också att det skett en skiftning i vilka ämnen de fokuserar på under sista terminens uppsatskurs.
– När det gäller just uppsatsskrivandet har vi sett en förskjutning mot mer europeiska frågor snarare än internationella rättvise- och utvecklingsfrågor. Vi kan inte göra bara Europa hållbart utan vi måste tänka större. Hållbar utveckling innebär olika saker om du sitter i Sverige, USA, Burkina Faso eller Bangladesh, säger Lennart Olsson.

”Sverige försöker imitera USA”
Att stipendierna skulle kompensera studieavgifterna ger han inte mycket för. Han menar att Sverige försöker imitera ett system från USA utan att ha de förutsättningar som finns där. Att det finns en helt annan historisk bakgrund till att man har betald utbildning i USA då det aldrig har varit en välfärdsstat.
– Därför har det amerikanska samhället kompenserat det till en viss del genom att skapa ett mycket stort och omfattande stipendiesystem. Väldigt många vid amerikanska universitet behöver inte betala de höga avgifterna eftersom det finns stipendier som räcker till många.

Lennart Olsson ser också en stor förlust för Sverige när studenter från tredjeländerna tvingas söka andra vägar till utbildning, i andra länder där studieavgifterna är lägre eller där utbildningen fortfarande är gratis för alla.
– Jag kan inte tänka mig något bättre sätt att skapa långsiktiga internationella kontakter för ett litet land som Sverige än att vi har studenter som utbildat sig här och sedan åker hem och får, ofta, väldigt framstående positioner. Jag tycker att det var fullständigt galet och kortsiktigt tänkt av den regering som införde avgifterna. De har inte tänkt längre än näsan räcker.

Stina Rosén
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023