På uppdrag av regeringen har Universitetskanslersämbetet, UKÄ, undersökt distansutbildningen i svensk högskola.
– Ett av de viktigaste resultaten i rapporten är utvecklingen över tid, säger Sofia Berlin Kolm, analytiker vid UKÄ, som gjort de statistiska analyserna i utredningen.
Distansutbildningen har förändrats under de senaste tio åren. Antalet registreringar på programkurser på distans har ökat med 88 procent även om utbudet av programutbildningar legat stabilt kring 500 program per läsår.
Samtidigt har både utbudet och antalet registreringar på fristående kurser minskat sedan läsåret 2010/2011.
Det innebär att andelen distansstudenter som är registrerade på program har ökat från 28 procent av alla distansstudenter året 2006/2007 till 39 procent året 2015/2016.
Vidare finner rapporten stora regionala skillnader i hur studenter läser på distans. Studenter i storstadslänen läser oftare fristående kurser. Studenter i glesbygdslän läser däremot oftare program och de studerar också oftare på distanskurser från ett lärosäte i det egna länet.
– Det kan till exempel bero på att de vill gå verksamhetsförlagda utbildningar i närheten av sin hemort, säger Sofia Berlin Kolm.
Distansstudenter ofta äldre
Många delar av landet har problem med kompetensförsörjning och UKÄ anser att distansutbildning skulle kunna vara en faktor för att öka utbildningen till de samhällsviktiga lärar-, vård- och omsorgsutbildningarna.
Rapporten visar också att distansstudenter ofta är äldre, oftare har barn och oftare saknar studievan bakgrund jämfört med campusstudenter. Kvinnor studerar också mer på distans än män, i synnerhet på programkurser.
UKÄ drar slutsatsen att distansutbildning underlättar breddad rekrytering och ett livslångt lärande för dem som bor utanför orter med universitets- eller högskolecampus.
Tvärtemot en vanlig uppfattning är distansstudenternas prestationer överlag höga på programkurser inom yrkesexamensprogram. I synnerhet är kvinnornas prestationsgrader inom yrkesprogram jämförbara med dem på campus.
Däremot presterar studenterna sämre på fristående kurser på distans än på campuskurser.
– Många läser nog fristående kurser på distans för nöjes skull och bryr sig inte om att tentera, säger Sofia Berlin Kolm.
”Behöver byggas ut regionalt”
Utredningen visar också att deltagandet i distansutbildning i de nordliga länen är beroende av utbudet av kurser och program. Om utbudet av program från det egna länets lärosäte minskar så minskar också antalet distansstudenter.
– Det visar att om man vill ha breddad rekrytering i hela landet så behöver distansutbildningen byggas ut regionalt, säger Sofia Berlin Kolm.
