Sverige står för ljusglimt i ekonomiskt mörker

Europas högre utbildning och forskning är underfinansierad och klyftorna växer mellan olika länder. Det är några av resultaten i European University Associations senaste årliga rapport.

Många av utbildningssystemen i Europa har ännu inte hämtat sig från nedskärningarna efter krisen 2008, enligt rapporten från European University Association, EUA.
Botten nåddes 2012. EUA konstaterar att återhämtningen är långsam och bräcklig och att har man en gång skurit ned på högre utbildning är det mycket svårt att återhämta sig.
Gapet mellan de länder som har ökat sina investeringar i högre utbildning och de som minskat dem har också blivit större.

19 av 33 investerar mindre
Av 33 högre utbildningssystem i Europa som EUA har undersökt har hela 19 nationella utbildningssystem mindre investeringar 2016 än 2008. Bland dem finns dessutom ett antal länder där nedskärningarna fortsätter, som Italien, Lettland och Spanien.
Bara 14 utbildningssystem har större investeringar 2016 än 2008. Ett problem är att i sex av de länderna har student­antalet ökat mer än anslagen, vilket inte är hållbart.

”Sverige gjorde rätt”
Bara åtta utbildningssystem gör tillräckliga investeringar för att möta det demografiska trycket från ökande student­kullar. Bäst i klassen är Öster­­rike, Tyskland och Sverige som uppvisar en betydande och håll­bar finansierings­tillväxt.
– Där kan man kommentera att den svenska regeringen gjorde rätt när man inte sparade sig ur krisen. När andra drog ner, drog vi upp. Att utbilda oss ur krisen var helt rätt. För när ekonomin tar fart har vi ett bättre utgångsläge och utbildningssystemet behöver inte hämta igen förlorad mark. Samtidigt kan man tycka att vi nu kunde vara mer offensiva än vad vi är, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare.

Rapporten pekar på att de olika ländernas forskare i ökande utsträckning försöker kompensera små nationella forskningsanslag med att söka pengar från EU centralt. Men dålig nationell basfinansiering gör forskare, forskargrupper och forskarnätverk sämre rustade att få pengar från EU.
– Det kräver stabila miljöer och bra ansökningar för att man ska kunna få EU-pengar från programmen. Om du går på externa pengar och är pressad att publicera och måste använda din fritid till ansökningarna har du mycket sämre utgångsläge, säger Karin Åmossa.

”Horisont 2020 underfinansierat”
EUA:s rapport pekar dessutom på att ansökningarna till ramprogrammet Horisont 2020 är mycket kostsamma. Nästan 90 procent av alla ansökningar och 75 procent av de som bedöms ha hög kvalitet beviljas inte.

Mellan 30 och 50 procent av de medel som länder nationellt erhåller från Horisont 2020 går till att täcka kostnaderna för ansökningar, vare sig de lyckas eller inte.
– Det är ett enormt slöseri med resurser och direkt kontraproduktivt för europeisk forskning, säger Karin Åmossa.

EUA hävdar därför att ramprogrammet Horisont 2020 totalt sett är underfinansierat vilket är kritiskt för Europas framtid.
Rapporten mynnar ut i slutsatsen att på forskningssidan behövs mer finansiering på EU-nivå för att förbättra effektiviteten i EU:s ramprogram. Det behövs även mer finansiering på nationell nivå, både för att bygga upp universitetens kapacitet att konkurrera och vara attraktiva för internationella nätverk, och för att stärka högre utbildning.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Forskning, Politik, Utbildning, Utland