Sverige behöver fler insatser för att hänga med internationellt

"Det är bra att regeringen med internationaliseringsutredningen ser över de begränsningar som finns i systemet men det är också viktigt att de svenska lärosätena har tillgång till omvärldsanalys för att våga ta strategiska initiativ bortom Smygehuk." Det skriver Stints vd Andreas Göthenberg i en debattartikel.

Den svenska högre utbildningen ska vara högkvalitativ, tillgänglig och inkluderande, och naturligtvis vara berikande för individen och samhället. Världen förändras dock snabbt och tillväxtländer satsar på att bli kunskapsekonomier. Den svenska högre utbildningen blir inte opåverkad av detta.

Därför är det bra att regeringen har tagit ett långsiktigt förhållningssätt till högre utbildning och forskning i en global kontext, eftersom området är centralt för Sveriges framtida konkurrenskraft. Utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor som redovisades den 31 januari föreslår nya mål och en ny nationell strategi för internationalisering. Men det är väsentligt att lärosätena ska vara fria att skapa sina egna internationaliseringsstrategier.

För att vara attraktiva internationellt måste svenska lärosäten kunna samarbeta och konkurrera med lärosäten i andra länder. I dag finns det som exempel regleringar som hindrar lärosäten i Sverige från att delta i vissa typer av samarbeten, även inom Europa, och det är olyckligt att utländska doktorander i Sverige på grund av våra otidsenliga regelverk lämnar Sverige för att forska i länder som ger dem bättre förutsättningar. Att utredningen omfattar den här typen av systemfrågor är positivt så att aktörer inte jobbar emot varandra.

Det behövs dock långt fler insatser än en utredning. Vi behöver ett bredare förhållningssätt till det svenska kunskapssystemet i ett internationellt perspektiv, speciellt nu när världen förändras och nya spelregler tillkommer på en alltmer global och platt spelplan.

Med fler medelinkomstländer som vill förädla sin ekonomi och en växande global medelklass är behovet av utbildning större än någonsin. Tidigare utvecklingsländer vill nu betala för utbildning och söker leverantörer av utbildning i mycket stor skala. Här finns stora möjligheter för Sverige. En strategi för hur Sverige ska kunna dra nytta av den internationella utbildningsmarknaden saknas.

Sverige måste inse och förbereda sig för de globala förändringar som är på gång vad gäller kunskapsproduktion och konkurrensen om kunskapsresurser. År 2030 kommer exempelvis hälften av alla 25–34-åringar med universitetsutbildning att finnas i Kina och Indien. Det innebär mer än tre gånger så många som 2013 och därmed nya förutsättningar. Kina har dessutom sedan 2004 fått med 37 universitet bland de 500 bästa i världen, medan USA har förlorat 35.

Det är viktigt att svenska universitet och högskolor finns med i de satsningar som flera länder gör när de bygger upp högre utbildning och forskning. På så sätt kan svenska lärosäten genom Science Diplomacy vara med och påverka utvecklingen i dessa länder och främja svenska värderingar, som tolerans, öppenhet och etiska frågor. Detta samtidigt som Sverige får tillgång till nya marknader och kunskaper som innebär att vi kan uppgradera vårt kunskapssystem och därmed behålla vår konkurrenskraft.

Finansieringen till svensk högre utbildning kommer troligen inte att ökas drastiskt. För att kunna expandera forsknings- och utbildningsverksamhet behövs därför finansiering från källor utanför Sverige. Svenska företag investerar i dag i projekt på utländska universitet och våra lärosäten måste också vara attraktiva för utländska investeringar.

Omvärldsanalys är ett viktigt verktyg för att kontinuerligt förbättra det svenska kunskapssystemet och säkerställa dess kvalitet och konkurrenskraft.

Innovationskontoren, som nu ligger under Näringsdepartementet, bör få ökade resurser och större betydelse för det svenska kunskapssystemet, så att regeringen, relevanta myndigheter och inte minst lärosätena får förståelse för den snabba utvecklingen som sker inom högre utbildning och forskning. Inte minst i de länder som visar högst tillväxt inom vetenskaplig produktion. Dessa länder är ofta komplicerade med begränsad öppenhet.

Det är bra att regeringen med internationaliseringsutredningen ser över de begränsningar som finns i systemet men det är också viktigt att de svenska lärosätena har tillgång till omvärldsanalys för att våga ta strategiska initiativ bortom Smygehuk.

Om svenska universitet och högskolor är för försiktiga, inåtriktade och provinsiella och inte lyckas utveckla sina internationella förbindelser kommer det att drabba Sveriges framtid. Utredningen tar några steg, men alldeles för få. Svenska universitet och högskolor måste få i uppdrag att kliva ut på den internationella akademiska arenan.

Andreas Göthenberg,
vd, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT


Kategorier: Debatt, Finansiering, Kvalitet, Politik