Som Universitetsläraren tidigare skrivit om ingår sammanslagningen av påsar i det nu offentliggjorda förslaget till ny modell för hur lärosäten ska styras och resurserna fördelas.
– Studenter som tagit del av den senaste forskningen blir bärare av kunskap och det ger Sverige konkurrensfördel när det gäller tillgång till kompetens i alla sektorer, säger Pam Fredman som leder utredningen.
Foto: Johan Wingborg
I den problembild som läggs fram i utkastet till modell konstateras att de uppdelade anslagen har skapat onaturliga gränser mellan forskning och utbildning och främjat en kultur som undervärderar utbildning.
– Systemet med två påsar som vi har nu är speciellt för Sverige. I andra länder förstår de inte vad vi pratar om när vi skiljer på forskningskronor och utbildningskronor.
Fyraåriga överenskommelser
Vidare föreslår utredningen att nuvarande forskningsproposition ersätts med att regeringen vart fjärde år lägger en proposition som omfattar både forskning och högre utbildning.
Utredningen vill också att fyraåriga överenskommelser upprättas mellan regering och varje enskilt lärosäte, för att konkretisera politiska mål och lärosätens enskilda förutsättningar. Överenskommelserna förutsätter ”fördjupad dialog” mellan regering och lärosäten, för att det ska fungera vill man införa en så kallad intermediär funktion.
Ett annat förslag från utredningen är att beräkningsgrunden för ersättning för utbildning ska bestå av en rörlig och en fast del. Införandet av den fasta delen är bland annat tänkt att öka möjligheterna att arbeta med livslångt lärande och små studentgrupper som med dagens system blir olönsamma och därför ofta inte prioriteras och utvecklas. Ytterligare ett förslag är att nuvarande ersättningsnivå för olika typer av utbildningar, baserat på ämnestillhörighet, upphör.
Tre grundpelare
För att ta sig an den övergripande utmaningen, att dagens styrning uppfattas som ”för kortsiktig, svagt samordnad och generell” har utredarna utgått från tre grundpelare som förslagen måste baseras på:
1. De akademiska kärnvärdena, universitetens och högskolornas ”särskilda roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället” och friheten att utforma forskning och högre utbildning.
2. Lärosätenas samhällsansvar, där styrningen ska främja arbetet med att, med utgångspunkt i de akademiska kärnvärdena, möta samhällets behov och förväntningar.
3. Den tredje pelaren är det svenska högskolelandskapet och dess unika bredd.
I promemorian betonas att förslagen ska vidareutvecklas, allt i dialog med sektorn och andra intressenter och aktörer.
– Vi har märkt ett stort intresse, också från näringslivet. Det är många som är nyfikna och engagerade och som uttrycker sig positivt om våra förslag, säger Pam Fredman.
”Bra lösningar på problem”
SULF:s förbundsstyrelse har ännu inte tagit ställning till utredningens övergripande modellförslag, men chefsutredare Karin Åmossa säger sig vara ”försiktigt positiv”.
– Det är väldigt bra utgångspunkter. Modellen innehåller bra lösningar på problem som SULF länge pekat på, bland annat i det inspel som SULF:s expertgrupp, som är fristående från förbundet, lämnade till utredarna.
– Det som nu lagts fram är ett gediget arbete, man märker att utredarna har stor kompetens och förankring i sektorn.
Stora krav på lärosätena
Svagheterna finns enligt Karin Åmossa i möjligheterna att genomföra förslagen.
– Det ställer stora krav på lärosätena, krav som de i dag inte alltid lever upp till och det behövs hög kompetens både hos lärosäten och i regeringskansliet.
– Modellen är bra, men för att den ska fungera måste den implementeras av sådana som verkligen kan de här frågorna. Och först måste ju en ny modell beslutas av regeringen och antas av riksdagen.
