Allt vanligare att rektor hämtas från annat lärosäte

I allt högre utsträckning rekryterar lärosätena rektorer externt. I många fall har de nya rektorerna haft en ledande position vid ett annat lärosäte. Andelen sådana externrekryteringar har de senaste decennierna ökat från noll till 55 procent.
Johan Sterte
Johan Sterte var rektor vid Växjö universitet och Luleå tekniska universitet innan han tidigare i år tillträdde rektorsposten vid Karlstads universitet.

Det brukar beklagas att rörligheten är så låg vid svenska lärosäten. Men det gäller inte lärosätenas ledare, rektorerna. Bland dem har det blivit mer regel än undantag att söka sig från sitt alma mater till ett annat lärosäte.
Trenden är tydlig att andelen externrekryterade rektorer vid svenska lärosäten har ökat mycket kraftigt de senaste decennierna. Även om man bara begränsar sig till rektorer som tidigare gjort karriär vid ett annat lärosäte som rektor, prorektor eller vicerektor är resultatet slående (se tabell).

Tendensen framstår ännu tydligare om man studerar årets tillsättningar, där en stor majoritet kommer från ett annat lärosäte.
Av nio rektorer tillträdda i år var åtta externrekryteringar. Sju av de nya rektorerna har tidigare varit rektor, pro- eller vicerektor vid ett annat lärosäte. Det vill säga drygt två tredjedelar.

7 av 10 externt rekryterade
Tittar man på nu sittande och tillträdande rektorer så är drygt 70 procent externt rekryterade. Oftast har de en 
akademisk chefskarriär bakom sig; de har varit dekan, vicerektor eller prorektor och ibland universitetsdirektör, och i något fall kommundirektör. Ingen verkar i nämnvärd utsträckning ha bakgrund inom näringslivet.


Ett exempel på trenden att det har blivit fler och fler rekryteringar från andra lärosäten än det egna är Johan Sterte, nytillträdd rektor för Karlstads universitet. Han är nu rektor för sitt tredje universitet. 2003–2009 var han rektor för Växjö universitet och 2009–2017 rektor för Luleå tekniska universitet.

Vad beror trenden med fler externrekryteringar på?
– En orsak kan vara att det har genomförts ett antal ledarskapsutbildningar som SUHF har arrangerat. De är riktade mot prorektorer, dekaner och så vidare, som är tänkbara rektorskandidater i framtiden och folk förbereds där för rektorsjobben på ett annat sätt än tidigare. Då är det rimligt att de som gått utbildningarna söker de jobb som finns. Och det ökar rörligheten när man får ett antal kandidater från olika håll i landet, säger Johan Sterte.

Kan man säga att akademiskt ledarskap har professionaliserats?
– Det tycker jag, både professionaliserats och att man lägger mer vikt vid ledarskapet än man gjorde 2003 när jag blev rektor första gången. Jag hade till exempel ingen rektorsutbildning innan jag blev rektor, men nu har nästan alla rektorer det. Det är också mer fokus på rektorn nu än det var på den tiden.

Har akademiskt ledarskap blivit en karriär i sig?
– Det påståendet är att gå lite långt men utvecklingen har förflyttats åt det hållet.

Hur svårt är det att leda ett universitet?
– Det är ett otroligt spännande och roligt jobb. Men ibland är det tufft, det handlar ju om att vara chef och att fatta beslut som inte är populära hos alla. Så visst är det pressat ibland, men då gäller det att ha ett professionellt stöd runt omkring. Det underlättar, säger Johan Sterte.


Kategorier: Artiklar, Karriär, Ledarskap
Lärosäten: Karlstads universitet