Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Flera faktorer begränsar universitetslärarnas frihet

Hur är det egentligen med universitetslärarnas akademiska frihet? Åsikterna gick isär när frågan diskuterades i Almedalen i somras.

28 september, 2017
Jennie Aquilonius
Jennie Aquilonius
I panelen ingick Martin Hellström, rektor vid Högskolan Väst, Charlotta Tjärdahl, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, och Git Claesson Pipping, förbundsdirektör för SULF.

Vad får en lärare säga på ett universitet? Det undrade Martin G Erikson, docent i psykologi, när han ledde seminariet om universitetslärares akademiska frihet, arrangerat av Högskolan i Borås. Han berättade att akademisk frihet för universitetslärare handlar om rätten att undervisa om det som de, utifrån sin expertkunskap, är övertygade om är sant. I praktiken undervisar dock få om sin egen forskning.
– Spännande blir det när innehållet är kontroversiellt, sade Martin G Erikson.

I idealfallet, fortsatte han, presenteras åsikten av en lärare som utgår från sin egen välrenommerade forskning. Men det kan också vara någon som använder sin akademiska position för att föra fram ett politiskt budskap. En annan frihet är att kunna säga nej till undervisning, till exempel utifrån vad som är ens kompetensområde.

Urholkade undervisningsresurser
Git Claesson Pipping, förbundsdirektör för SULF, menade att lärarnas akademiska frihet är starkt kringskuren av urholkade undervisningsresurser och tidsbegränsade anställningar:
– Rätten att säga nej till anställning, ja men glöm, ville du ha jobbet eller hur var det? Lärare har också ofta dålig möjlighet att förbereda sig, sade hon.

Martin Hellström, rektor för Högskolan väst, såg flera hinder för lärare att använda sin frihet, som anställningsvillkor och detaljstyrda kursplaner.

Behövs skydd i lagen?
Behöver universitetslärarnas akademiska frihet skyddas mer formellt? Kanske i hög­skolelagen? undrade moderatorn Martin G Erikson. Svaret är tveklöst ja, enligt Git Claesson Pipping. Men det är ingen idé att skriva in det i lagen på samma lösa grunder som för forskarna.
– Forskningens frihet är starkt beskuren av att vi har 40 procent basanslag och 60 procent extern finansiering. Rätten att fritt välja forskningsämne är borta, du får ingen finansiering om du inte väljer rätt ämne.

Nej, svarade Martin Hellström, universitetslärare har tillräckligt med frihet. Däremot måste akademin diskutera vad den innebär.
– Som lärosäte kunde vi börja med att skriva in den i våra strategiska dokument.

I publiken reste sig Mats Berglund, historiker vid Stockholms universitet, och sade att akademisk frihet måste börja i en känsla av trygghet.
– Den som inte har finansiering har ingen frihet eller trygghet alls, sade han.

Jennie Aquilonius
Jennie Aquilonius
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023