Flera orsaker till kvinnlig underrepresentation?

En viss typ av genusteori har blivit allenarådande vid svenska universitet. Det anser docent Erik Lindborg, som efterfrågar reflektion kring olika förklaringar av kvinnlig underrepresentation inom naturvetenskap och teknik.

25 september, 2017
Erik Lindborg

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

För en tid sedan kunde vi i nyhetsrapporteringen läsa att en ung ingenjör, James Damore, avskedats från Google sedan han författat en inlaga angående företagets jämställdhetspolicy. Utan att förneka att underrepresentation av kvinnor i tekniska yrken delvis kan förklaras med sexism menar Damore att en del av förklar­ingen kan vara statistiska skillnader när det gäller medfödda egenskaper såsom fallenhet, intresse och motivation.

Även om Damore inte anger några källor är det uppenbart att han är bevandrad i forskning som anlägger ett evolutionsbiologiskt perspektiv på människan, en akademisk strömning som varit på frammarsch de senaste decennierna. Exempelvis har psykologen och lingvisten Steven Pinker skrivit en läsvärd bok, The blank slate (2002), i vilken han vänder sig mot sextonhundratalsfilosofen John Lockes metafor om en tabula rasa – att människan vid födelsen är ett tomt ark. Pinker menar att antagandet om en tabula rasa bygger på ideologiskt motiverat önsketänkande av radikalt inriktade samhällstänkare. Exempel på sådant önsketänkande är att våld är ett inlärt beteende och att könsskillnader endast är sociala konstruktioner. Trots sin betoning av biologi är Pinker en liberal tänkare som beskriver sig själv som feminist.

Damore skulle också ha kunnat hämta stöd av Ceci & Williams (PNAS, 108, 2011) som efter en litteraturgenomgång finner att det inte finns några vetenskapliga belägg för könsdiskriminering när det gäller publicering, anslagsbeviljande och rekrytering i västerländsk akademisk miljö. De pekar i stället på tre andra orsaker till att kvinnor är underrepresenterade inom teknik och matematik: familjebildning, egna preferenser och att det finns färre kvinnor än män bland de mest matematiskt begåvade, vilket kan ha både sociologiska och biologiska orsaker.

Trots att Damore endast gjorde sig till tolk för rimliga hypoteser med stark förankring i modern forskning företrädd av några av Amerikas ledande intellektuella valde Google att sparka honom.

I Sverige är vi tyvärr inte förskonade från denna typ av intolerans, vilket jag själv nyligen har fått erfara då jag nekats befordran till professor vid KTH. De båda sakkunniga var mycket positiva. Den ena skrev att jag är den ledande forskaren i Sverige i mitt fält och den andre, en världsledande Cambridgeprofessor, skrev att min forskning är banbrytande (groundbreaking). Befordringsnämnden fann också att jag uppfyllde kraven på vetenskaplig och pedagogisk kompetens och dessutom kravet på akademiskt ledarskap. Vid KTH har man också ett allmänt lämplighetskrav i vilket ingår ”att ha kunskap om mångfalds- och likabehandlingsfrågor med särskilt fokus på jämställdhet”.

Under intervjun i befordrings­nämnden hade jag inga problem med att ge ”korrekta” svar på allmänna frågor om jämställdhet, eftersom jag sympatiserar med många feministiska ståndpunkter. De allmänna frågorna övergick dock i frågor om ett speciellt fall av positiv särbehandling vid min egen institution sex år tidigare som jag då hade varit kritisk till. Jag vidhöll min kritik. Detta tilltalade inte nämnden som rekommenderade rektor att avslå min ansökan, vilket senare blev fallet.

Vid moderna pluralistiska arbetsplatser såsom Google bör det råda en anda av öppenhet och tolerans i ideologiskt laddade frågor. Det finns ett akademiskt ideal som påbjuder att universiteten ska stå som sinnebilder för en sådan anda, ett ideal som under olika epoker utmanas av rådande strömningar. Tyvärr har vi under senare år upplevt hur klimatet vid svenska universitet försämrats genom att en viss typ av genusteori blivit allenarådande. Enligt denna teori beror underrepresentation uteslutande på diskriminering och patriarkala maktstrukturer.

Det är dags för personer i ledande ställning vid svenska universitet att reflektera över om det kan finnas andra förklar­ingar till den bestående underrepresentationen av kvinnor vid naturvetenskapliga och tekniska fakulteter.

Erik Lindborg
Docent i strömningsmekanik vid KTH

Referenser:

James Damore, Googles Ideological Echo Chamber; How bias clouds our thinking about diversity and inclusion

Steven Pinker, The blank slate; The modern denial of Human Nature, Pinguin Books, 2002.

Ceci & Williams, Understanding current causes of women’s underrepresentation in science, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), 108, 2011 

Erik Lindborg

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv