Trump skär hårt i högre utbildning och forskning

Vita husets budgetförslag för 2018 innebär drastiska nedskärningar för högre utbildning och forskning. Om förslagen går igenom blir följden färre studenter, färre forskare och färre innovationer inom hälsa och teknik.

Budgetförslaget från USA:s president Donald Trump skär hårt i de flesta federala ickemilitära utgifter. Utbildningsdepartementets finansiering minskar med nästan 14 procent och enligt prelimära beräkningar från American Association for Advancement of Science, AAAS, drabbas forskningen totalt av nedskärningar på 17 procent.

När det gäller högre utbildning verkar Trumpadministrationen i sitt budgetförslag till stor del inrikta sig på att minska olika typer av subventioner av studielån för studenter från medel- och låginkomstfamiljer.
Detta är tänkt att spara 143 miljarder dollar för statskassan under en tioårsperiod, och öka kostnaden för studenter med lika mycket.

Kritiker menar åtgärden kunde varit försvarbar om pengarna använts för att minska kostnaden för högre studier, vilket de inte gör. I stället kommer studier att bli tusentals dollar dyrare.
– Budgeten är ett recept på mer studentskuld, mer ojämlikhet och mindre tillgängliga högre studier, säger i ett uttalande Lauren Asher, ordförande för Institute for College Access and Success, en oberoende organisation som arbetar för att göra högre utbildning mer tillgänglig och prisvärd.

Några axplock ur budgetförslaget:
– Bland punkterna för stöd till studenter vill Vita huset helt ta bort 734 miljoner dollar i så kallade Supplemental Educational Opportunity Grants, och minska Federal Work-Study-Program om 990 miljoner dollar till hälften.

– Administrationen vill helt ta bort budgetposter som Strengthening Institutions, International Education and Foreign Language Studies och Teacher Quality Partnerships samt skära ned anslaget för Educational and Cultural Exchanges med 53 procent.

– En mängd federala organ för forskning och kultur får också kraftiga nedskärningar om budgetförslaget går igenom.

– National Endowment for the Humanities skärs ned med 72 procent och Institute for Museum and Library Sciences med 90 procent medan Department of Energy Sciences budget på cirka fem miljarder dollar minskar med 16 procent.

– National Science Foundation, vars budget på cirka sex miljarder dollar finansierar forskning inom ett stort antal områden undantaget medicin, får se en nedskärning med 11 procent.

– National Institutes of Health, som står för det största federala stödet till medicinsk forskning, minskar med 18 procent, från 32 till 26 miljarder dollar.

Miljöforskningsprogram föreslås avslutas
Administrationen har utlovat att besparingarna kan göras utan att skära ned anslagen till forskarna genom att minska overheadkostnaden för campusbaserad forskning.
I det detaljerade budgetförslaget föreslås att många forskningsprogram avslutas, framför allt inom miljöområdet.

Vita husets budgetchef Mick Mulvaney sade enligt Washington Post under en briefing att Barack Obamas regering slösade pengar på klimatforskning.
– Betyder det att vi är anti-vetenskap? Absolut inte. Vi vill bara kunna titta de som betalar skatterna i ögonen och säga: ja, vi vill ha lite klimatforskning, men inte de galenskaper som den tidigare administrationen höll på med, sade han.

Stark kritik
En lång rad organisationer har kritiserat budgetförslaget.
– I årtionden har USA varit global innovationsledare. Men detta budgetförslag skulle vi dra oss tillbaka från den rollen och överlämna utvecklingen av nya tekniska genombrott till andra länder, säger Peter McPherson, ordförande för Association of Public and Land-grant Universities, APLU, Nordamerikas äldsta medlemsorganisation för universitet, i ett uttalande.

– Nedskärningen av finansieringen av kritiskt viktiga federala organ hotar vår nations förmåga att främja botemedel mot sjukdomar, utveckla ny energiteknik, förbättra folkhälsan, utbilda nästa generations forskare och ingenjörer och stärka den amerikanska ekonomin, säger Rush Holt, vd för American Association for Advancement of Science, AAAS, världens största sammanslutning av forskare i ett uttalande.

Osannolikt att den går igenom
En tröst för kritikerna kan vara de svårigheter som Trumpadministrationen hittills har haft att få igenom sina lagförslag i kongressen. Följaktligen väntas kongressen inte heller godkänna det här budgetförslaget i dess nuvarande form.
– Det är osannolikt att budgeten går igenom och blir lag, en presidents budgetförslag går aldrig igenom på en gång, säger Dag Blanck, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Budgetprocessen i USA är mycket komplicerad. När presidenten lagt sitt förslag börjar budgetarbetet i Representanthuset, då tillkommer olika förslag, därefter skickas förslaget till Senaten där ytterligare förslag tillkommer, sedan måste både Representanthuset och Senaten enas om ett förslag, och därefter ska presidenten godkänna Kongressens gemensamma budgetförslag.

Kan ses som signalpolitik
Administrationen är naturligtvis medveten om de små möjligheterna att få igenom en oförändrad budget.
– Man kan se budgetförslaget som en signalpolitik riktad till väljarna och en del i ett förhandlingsspel. Man ska också se förslaget som ett misstroende mot den federala staten, säger Dag Blanck.

Redan har budgetförslaget förändrats. I den första versionen som presenterades i mars skulle National Institutes of Health, NIH, få nedskärningar med en tredjedel. I det andra budgetförslaget i maj har den nedskärningen nästan halverats.
– Det första förslaget skapade oro bland universiteten eftersom NIH står för en mycket stor del av forskningsbudgetarna. Bidrag från den federala regeringen står för mer än hälften av forskningsbudgetarna för många framstående universitet, även de privata. Det är alltså oklart just nu hur stora anslag de får.
– Vad vi däremot kan förutsätta är att kultursektorn får minskat federalt stöd, säger Dag Blanck.

Det är viktigt att komma ihåg att den federala regeringen ändå spelar en begränsad roll för den högre utbildningen.
– De statliga universiteten finansieras av delstaterna. Många delstater har under de senaste åren drastiskt har minskat sitt stöd till universiteten, vilket har lett till stora problem, förklarar Dag Blanck.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Forskning, Politik, Utland