Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Gratis universitet ska rädda Japans ekonomi

Japan kan vara på väg att gå från skyhöga termins­avgifter till gratis högre utbildning. Det skulle visserligen kosta motsvarande 400 miljarder kronor per år, men kan visa sig vara väl använda pengar.

1 juni, 2017
Jon Thunqvist
Jon Thunqvist
Japan står inför en demografisk jätteutmaning med kraftigt minskande barnkullar och en snabbt åldrande befolkning. För att bibehålla landets konkurrenskraft vill premiärminister Shinzo Abe göra utbildningen kostnadsfri – från förskolan till och med universitetsexamen. Kostnaden för reformen beräknas till motsvarande 330 miljarder kronor per år - lika mycket som försvarsbudgeten.

När Japan letar en väg ut ur decennier av deflationsmörker och minimal ekonomisk tillväxt har landets ledare nu riktat blicken mot den högre utbildningen, som är både dyr och svårtillgänglig vid en internationell jämförelse. Idealet vore att göra den helt gratis.
– Vi räknar med att ha ett förslag redo i budgetpropositionen för 2018–2019, säger professor Tomohiko Taniguchi, rådgivare till premiärminister Shinzo Abe, till Universitetsläraren.

Smärre revolution kan anas
Att universitet och högskolor är viktiga kuggar i ett lands utveckling kommer knappast som någon överraskning, men i traditionstyngda Japan har fokus legat mer på att vinna prestigefyllda priser än på abstrakta ideal som ”samhällsnytta” och ”individens utveckling”.
Mycket tyder dock på att en smärre revolution är i görningen.

När premiärminister Shinzo Abe i sitt policytal nyligen deklarerade att han vill skapa ett samhälle där ”vem som helst som så önskar, och är kvalificerad, ska kunna få en högre utbildning” var det många som höjde på ögonbrynen.
Skulle Japan med sitt omvittnat stenhårda antagningssystem och skyhöga terminsavgifter, åtminstone för de privata universiteten, plötsligt göra en total helomvändning?

Det visade sig inte bara att frågan stötts och blötts under en tid utan också att det finns en hyfsat bred politisk enighet kring nytänkandet. Den stora stötestenen är inte premiärministerns politiska motståndare utan snarare hans eget finansdepartement som, i tider av rekordstora och växande underskott, ogärna vill dra på sig nya utgifter.
– Finansieringen är en fråga som fortfarande är under diskussion, liksom vad som egentligen ska inkluderas i termen ”fri högre utbildning”, säger professor Taniguchi.

Står sig hyfsat internationellt
Ekonomipristagaren Joseph Stiglitz var tidigare i våras inbjuden av den japanska regeringen för att ge sin syn på hur landet ska ta sig ur den rådande krisen. Han framhöll då särskilt vikten av att göra universitetsutbildning mer tillgänglig och inkluderande.

I en internationell jämförelse står sig Japan hyfsat när det gäller utbildningsnivå, men ytterst få av landets universitet slår sig in bland de 100 bästa på de rankningslistor som publiceras varje år.
Japan har många universitet med medelgott betyg och i en tid med sjunkande födelsetal diskuteras ofta om det inte är dags att konsolidera och därigenom höja kvaliteten.

Lika mycket som försvarsbudgeten
Det nya förslaget från regeringen behöver inte nödvändigtvis stå i strid med de tankegångarna. Bara för att man gör utbildningen kostnadsfri behöver det inte betyda att man kompromissar med kvaliteten.

Finansieringen är en fråga som måste lösas. Motsvarande 400 miljarder kronor per år är lika mycket som den samlade japanska försvarsbudgeten, men förespråkarna hävdar att reformen på sikt kommer att vara självfinansierande. Med högre utbildningsnivå kommer högre ekonomisk tillväxt, är tanken.
I ett första skede vill flera politiker att den momshöjning på två procentenheter som är planerad till någon gång under 2018 eller 2019 ograverat går till att finansiera reformen.

Jon Thunqvist
Jon Thunqvist
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023