Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Genus ska genomsyra allt i forskningsrådens arbete

Vinnova har ändrat bedömningskriterier. Forte har ett särskilt genusfält. Jäm­ställd­heten håller på att bli en naturlig del av de statliga forskningsrådens verksamhet.

31 maj, 2017
Jennie Aquilonius

Förra året införde Vinnova jämställdhet som en del av bedömningskriterierna för forskningsanslag inom programmet utmaningsdriven innovation.
– I stället för att bara bedöma om ett projekt till exempel har innovationspotential, tittar bedömarna även på om det har potential att bidra till ökad jämställdhet. De sökande måste också analysera sitt team och projektets innehåll ur ett jämställdhetsperspektiv, säger Sophia Ivarsson, handläggare på Vinnova.

Det är en del av forskningsrådets arbete med regeringsuppdraget Jämställdhetsintegrering i myndigheter, Jim. Vinnova har också studerat sitt program för små och medelstora företag, där beviljandegraden är lägre för kvinnor än för män. Det visade sig att kvinnor inte kallades till intervju i lika hög utsträckning som män – men som väl fick komma klarade de sig ofta bättre än sina manliga kollegor.
– Våra och Vetenskapsrådets studier visar att vi inte kan utgå från att vi gör objektiva, könsneutrala bedömningar av forskningsansökningar, säger Sophia Ivarsson.

Tydligare och mer systematiskt arbete
De fyra statliga forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova jobbade alla med jämställdhet före Jim. Men integreringsuppdraget har gjort arbetet tydligare och mer systematiskt, tycker rådens talespersoner.
– Integrering går ut på att titta på jämställdhet i varje steg av forskningsstödsprocessen, säger Carl Jacobsson, senior rådgivare på Vetenskapsrådet, VR, som fick uppdraget 2014.

Vinnova och Forte följde efter 2015 och Formas kom med förra året. Forsknings­råden har tagit fram varsin handlingsplan för jämställdhetsintegrering som sträcker sig fram till 2018. I planerna framträder en gemensam bild av att hela samhället genomsyras av föreställningar om kön och att personer som bedömer vetenskaplig kvalitet inte är något undantag.

Medvetandegöra dolda fördomar
Därför är utbildning av personal, lednings- och bedömningsgrupper en viktig del i arbetet. Lissa Nordin, analytiker på Formas, säger att ojämställda strukturer inom akademin gör att män har större chans att få medel. Det forskningsråden kan göra är att se till att bedömningen av forskningsansökningar är rättvis.
– Utbildningarna handlar om att medvetandegöra dolda fördomar och åsikter. Att vi tänker och talar om kvinnor och män på olika sätt. Det handlar också om dynamiken under bedömningsmöten. Där lyfter vi även andra maktdimensioner som ålder och etnicitet, för att alla bedömare ska komma till tals, säger hon.

En del av VR:s jämställdhetsarbete har sedan 2008 varit att göra jämställdhetsobservationer i några av sina bedömningsgrupper. I vissa grupper fanns till exempel strukturer och omedvetna uppfattningar som kan missgynna kvinnor. Resultaten används i både interna och externa utbildningar.
– Den traditionella bilden är till exempel att män är mer självständiga än kvinnor. På utbildningarna diskuterar vi också informell information, att personer i bedömningsgruppen berättar om saker som inte finns i ansökan, säger Carl Jacobsson.

I maj kom rådets rapport om jämställdhetsobservationerna från 2016. Rapporten noterar en ökad medvetenhet om jämställdhet bland granskarna, men ser också flera förbättringsområden.

Uppmärksamma jämställdhetsperspektivet
Som en del av sina handlingsplaner går råden igenom styrdokument, kommunikation, utlysningstexter och representation i paneler och på konferenser. De har också samlats i en samverkansgrupp. 2016 införde Forte ett fält där de som söker ska kommentera genus- och mångfaldsperspektivet i sitt projekt – en åtgärd som nu utvärderas.
– Vi vill att forskarna ska bli mer uppmärksamma på jämställdhetsperspektivet, säger Lars Wärngård, senior råd­givare på Forte.

Trend eller tillfälligt hopp i statistiken?
Forskningsråden tar sedan tidigare fram könsuppdelad statistik över bidragsfördelningen varje år. Hos Vetenskapsrådet har beviljandegraden i medicin varit jämn de senaste åren, men i höstas hade män högre beviljandegrad. Carl Jacobsson menar att det är viktigt att vara uppmärksam på om det är en trend eller ett tillfälligt hopp i statistiken.
– När målet om jämn beviljandegrad inte uppnås måste ämnesråden förklara det för styrelsen och presentera en plan för vad som ska göras åt det, säger han.

Inom den forskningspolitiska organisationen Science Europe har VR även varit med och tagit fram den praktiska guiden Improving Gender Equality in Research Organisations, som bland annat riktar sig till forskningsfinansiärer.
Jim-uppdraget pågår till och med 2018.

Jennie Aquilonius
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023