På uppdrag av regeringen analyserar Vetenskapsrådet och Vinnova vad det brittiska utträdet ur EU betyder för fortsatta svenska och europeiska forsknings- och innovationssamarbeten med Storbritannien. I maj kom en första delrapport inom ramen för uppdraget.
Johan Lindell, chef på avdelningen för forskningspolitik vid Vetenskapsrådet, jobbar med frågan. – Den mest negativa konsekvensen av Brexit, som vi identifierat för Sveriges del, är att vi förlorar vår närmaste ”like-minded”, det vill säga det medlemsland som vi har mest gemensamt med när det gäller var vi står i olika forskningsfrågor i EU. Storbritannien och Sverige har stått tillsammans i frontlinjen när det gäller att värna toppforskningen, säger han.
Några vill sänka kraven
Andra troliga negativa konsekvenser är minskad budget till EU, och mindre driv i forskningsfrågorna generellt.
– Just excellens-pelaren i ramprogrammet Horisont 2020 är någonting som Sverige och Storbritannien har kämpat för. Vi vill att excellens ska ligga till grund för att man ska få forskningspengar från EU. Det finns andra länder, som inte har forskning på tillräckligt hög nivå, som tycker att de själva borde få större chans att få tillgång till pengarna som finns i ramprogrammets budget. Det finns idéer inom EU att man kanske ska sänka kraven, eller ha speciella krav för att fånga upp forskningen i de länderna. Det här blir den stora utmaningen för oss, att säkerställa att excellensen får vara kvar i tillräcklig omfattning, säger Johan Lindell.
Med excellens menas högsta forskningskvalitet. Johan Lindell ser en risk för att ännu fler EU-medlemsländer öppnar upp och ger efter för sänkta excellenskrav, till exempel som en följd av förhandlingar i frågor som rör helt andra områden.
– Frågan är hur vi i så fall ska klara av att försvara den vetenskapliga excellensen i förhandlingarna inför nästa ramprogram. Ur Vetenskapsrådets perspektiv är det den största utmaningen som Brexit för med sig, säger Johan Lindell.
Svensk-brittisk forskning har bred påverkan
Enskilda forskare och lärosäten i Sverige har samarbeten med Storbritannien som inte ligger inom EU, utan bilateralt. De samarbetena kommer troligen inte att påverkas av Brexit.
– Vi har sett att det genomsnittliga citeringsgenomslaget är högre i samarbeten med brittiska forskare, jämfört med andra samarbeten. Svensk forskning som bedrivs i samarbete med britter får med andra ord en generellt sett något bredare påverkan på det internationella forskarsamhället än såväl svensk nationell forskning som svensk forskning som bedrivs i samarbete med andra länder, förklarar Johan Lindell.
Känner du dig orolig för hur det ska bli med Brexit?
– Jag kan ibland känna mig lite orolig, av flera skäl. Vi vet inte hur det blir om vi förlorar i förhandlingarna om hur nästa ramprogram ska se ut. Dessutom undrar jag om andra länder kommer att följa efter Storbritannien på sikt, och ansöka om utträde ur EU. Brexit öppnar en dörr som inte öppnats förut och det kan väcka tankar hos andra länder. Tidigare har man inte tänkt i de banorna, att man kan gå ur EU. Jag tror att EU, Sverige och forskningen kommer att överleva Brexit, men det hade varit en oändligt mycket bättre situation för oss utan Brexit, säger Johan Lindell.
