Räknar vi på verksamhetsutfall i förhållande till intäkter, i stället för resultat i kronor, så är det Mälardalens högskola som hamnar högst, med drygt fem procent i utfall. Enligt rektor Paul Pettersson finns det flera orsaker till överskottet på drygt 49 miljoner kronor.
– Delvis beror detta på att planerade åtgärder i campusprojektet inte kunnat genomföras. Men det är även ett överskott i den löpande verksamheten.
Ett annat lärosäte som har lyckats bra ekonomiskt 2016 är Blekinge tekniska högskola, BTH.
– Högskolan har gått igenom ett ekonomiskt stålbad under de senaste åren. Jag är tacksam för den förståelse som medarbetarna visat under det omfattande förändringsarbete som vi tvingats till på grund av neddragningar av utbildningsanslaget, beskriver Anders Hederstierna, rektor vid BTH, situationen.
Också vid Karlstads universitet är man nöjda med 2016.
– Vi har en ekonomi i balans vilket innebär att vi har kunnat göra rejäla satsningar inom såväl forskning som utbildning, säger rektor Åsa Bergenheim.
Ökade externa bidrag
Vid Göteborgs universitet pekar rektor Pam Fredman på att universitetet har lyckats bra med ökade externa bidrag till forskning, vilket man gläds åt.
– Inte minst det faktum att Göteborgs universitet erhöll nästan en fjärdedel av de av Vetenskapsrådet fördelade medlen för humaniora och samhällsvetenskap och därmed var mest framgångsrikt av samtliga lärosäten.
Fått bukt med underskott
Även vid Örebro universitet ser man tillbaka på ett ekonomiskt lyckosamt år.
– År 2016 resulterade i ett positivt ekonomiskt verksamhetsutfall, vilket ytterligare ökar universitetets myndighetskapital, kommenterar rektor Johan Schnürer.
Samma tendens upplever Högskolan Kristianstad.
– Vi har lyckats få bukt med återkommande underskott i vår forskningsbudget och vi minskar dessutom våra skulder från tidigare års överutnyttjande av forskningsresurser, är rektor Håkan Pihls beskrivning av det ekonomiska läget.
Bland de som har gjort ett minusresultat finns Högskolan i Borås, vars verksamhetsutfall var minus nära nio miljoner kronor.
– Vi tappar intäkter i förhållande till tidigare år och budget men kostnaderna minskar inte i samma omfattning, berättar rektor Björn Brorström.
Högskolan Väst gjorde en förlust på drygt 25 miljoner kronor, och rektor Martin Hellström beskriver 2016 som ett tufft år med anpassning till ett betydligt mindre utbildningsuppdrag från staten.
Planerat underskott
Luleå tekniska universitet verkar däremot ta sin förlust på 49 miljoner kronor med ro.
– Det ekonomiska resultatet för året blev negativt, helt enligt plan, främst på grund av satsningar på investeringar i infrastruktur och genom en medvetet något överdimensionerad utbildning, förklarar rektor Johan Sterte, resultatet.
Akademins roll i samhället
i fokus för många rektorer
Stora visioner är det gott om när rektorerna vid statliga universitet och högskolor beskriver framtiden för sina respektive lärosäten i årsredovisningarna för 2016.
Många rektorer pekar på universitetets roll i samhället: Som en kraft för demokrati och utveckling.
”De tre pelarna är jämställdhet, internationalisering och hållbar utveckling och med dem som bas ska KTH fortsätta bygga excellens”, skriver exempelvis Sigbritt Karlsson rektor vid KTH.
Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet är inne på ett liknande spår: ”Sammantaget ser vi att Uppsala universitet fortsätter att ta ansvar som en lokal, nationell, internationell mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog.”
Också Gustav Amberg, rektor vid Södertörns högskola är inne på den samhälleliga rollen: ”Det är alltså klart att om det är någonstans man ska vara i Stockholmsområdet de närmaste åren så är det i Flemingsberg! Här byggs och satsas stort, och utvecklingen kommer att gå fort. Här har Södertörns högskola en självklar roll att spela.”
Vill nå fler med hjälp av större anslag
Högskolans del i samhällsförändringen är något som Martin Hellström, rektor vid Högskolan Väst lyfter fram: ”Med ett större anslag för vårt statliga uppdrag att utveckla Arbetsintegrerat lärande kan vi göra mer och nå fler.”
Lars Niklasson, rektor vid Högskolan i Skövde, pekar på att lärosätet under 2016 har skapat särskilda samverkansplattformar: ”Plattformarna är en organisation där näringsliv, samhälle och akademi kan samverka inom såväl utbildning som forskning, en konstruktion som bidrar till ökad konkurrenskraft i regionen som helhet.”
Önskar ökat utbyte över ämnesgränserna
Torbjörn von Schantz, rektor vid Lunds universitet, är inne på att utveckla samverkan inom akademin, och vill använda universitetets jubileumsfirande i den ambitionen: ”Vår önskan för de kommande åren är ett ökat utbyte över ämnesgränserna. Nyfikenheten ska driva oss. Ibland är det inte djupare du ska gå, utan ett steg åt sidan. 350-årsfirandet kan förhoppningsvis bli en kunskapsresa, just lite på sidan om det egna ämnet.”
Erkänner brister
Det är få självkritiska röster i årsredovisningarna. Men en hittar vi hos Karolinska institutets rektor Karin Dahlman-Wrights beskrivning av fjolåret: ”Men 2016 blev också året då vi exponerades för brister i vår egen organisation, brister som har lett till att enskilda har kommit till skada.”
