I en statistisk analys har UKÄ undersökt hur antalet helårsstudenter utvecklats de senaste tio åren, till och med 2016. Bilden visar en slags vågrörelse, som i början av perioden beror på lågt söktryck och under senare delen av perioden på hur de olika regeringarna valt att dimensionera högskoleutbildningen.
Under perioden har antalet anslagsfinansierade helårsstudenter vid de 33 lärosäten som ingår i analysen varierat mellan 276 000 och 315 000.
2016 var antalet helårsstudenter 291 930, en minskning med 1 720 jämfört med 2015.
Under åren 2006 till 2008 var det gott om jobb för ungdomar med följd att söktrycket var lågt och antalet helårsstudenter minskade något.
Men när den ekonomiska krisen slagit till 2008 blev det svårare att få jobb och fler sökte sig till högskolan varvid antalet studenter ökade.
Dessutom, för att möta den ekonomiska krisen gjorde den dåvarande regeringen flera tillfälliga utbyggnader av antalet studieplatser, framför allt under åren 2010 och 2011.
Som ett resultat steg antalet anslagsfinansierade helårsstudenter på bara två år, mellan 2008 och 2010, med omkring 38 000, från 277 400 till 315 200.
Därefter har de tillfälliga utökningarna av antalet studieplatser successivt trappats ner varvid också antalet studenter minskat.
Orsak: statens dimensionering
Enligt UKÄ:s analys beror det minskade antalet studenter inte på att söktrycket minskat utan på statens dimensionering av högskolan. Dels upphörde tillfälliga utbyggnader av den högre utbildningen, dels gav högre ersättningsbelopp per student plats för färre studenter.
Den senaste tillfälliga utbyggnaden om 300 miljoner kronor upphörde 2015. Trots att den nuvarande regeringen inledde en permanent utbyggnad av högskolans utbildning 2015, ledde det till minskat antal helårsstudenter även 2016.
– Utvecklingen fortsätter med högt söktryck men samtidigt något minskat antal studenter som en följd av regeringens prioriteringar, kommenterar Anders Söderholm, generalsekreterare för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
”Finns en kö med sökande”
Från och med i år, 2017, kommer den permanenta utbyggnaden av högskolan att ge utrymme för fler helårsstudenter.
Studerar man den tabell i UKÄ:s analys som visar hur stor del av sina anslag för utbildning, de så kallade takbeloppen, som lärosätena använder ser man att det varierar mellan 95 och 109 procent.
– De allra flesta lärosäten rör sig kring 100 procents utnyttjande av takbeloppen vilket visar att utbildningssystemet går för fullt men att det också finns en kö med sökande som inte kan beredas plats, säger Anders Söderholm.
Inte stabilt överallt
Men riktigt så stabil som den totala bilden ger intryck av är inte bilden om man tittar på enskilda lärosäten.
Mellan 2015 och 2016 minskade antalet anslagsfinansierade helårsstudenter vid 20 lärosäten och ökade vid 13 lärosäten. Mest minskade antalet anslagsfinansierade helårsstudenter i absoluta tal vid Uppsala universitet med 889 studenter, medan exempelvis Göteborgs universitet ökade med 509. Störst ökning av alla hade Högskolan i Gävle både absolut, 616 studenter, och relativt, 11,1 procent. Bakgrunden är att en längre tids neddragningar avlösts av besked om ökade anslag från regeringen.
Några mindre lärosäten som fått se kännbara procentuella minskningar är Högskolan i Skövde, – 8,1 procent, och Högskolan Dalarna, – 5,7 procent.
UKÄ:s analys kommenterar svängningarna i antal studenter:
”I relativa tal har förändringarna i studentvolymen vid framför allt flera av de mindre lärosätena varit stora under 2016. Det handlar om både minskningar och ökningar som kan vara svåra att hantera för enskilda lärosäten.”
Fler betalstudenter
Antalet betalstudenter går däremot upp, men det får mycket begränsat genomslag på totala antalet studenter.
Förra året hade svenska lärosäten totalt 4 640 betalande helårsstudenter, vilket är en ökning med 566 studenter jämfört med 2015. Det betyder att antalet betalande studenter ökade för femte året i rad.
– Utvecklingen av antalet betalande studenter följer det etablerade mönster med viss ökning som varit rådande sedan avgifterna infördes, kommenterar Anders Söderholm.
För första gången motsvarar de erlagda studieavgifterna den permanenta minskningen av anslagen som genomfördes vid avgiftsreformen. Då togs 539 miljoner kronor bort från anslagen och nu får lärosätena in en något större summa från betalstudenterna.
”Inga överraskningar”
Som helhet speglar UKÄ:s rapport en högskola där utvecklingen går i vågor, men utan stor dramatik.
– Den här analysen innehåller egentligen inga överraskningar eller konstigheter utan man kan se ett etablerat mönster för sektorn som helhet. Utvecklingen är stabil utan stora överraskningar, sammanfattar Anders Söderholm.
