I utredningens uppdrag ingick att skapa ett öppnare och enklare system för tillträde till högskolans grundutbildning.
– För den enskilde kan det vara livsavgörande att komma in på en utbildning och för lärosätet är det viktigt att de som kommer in är väl rustade att klara av utbildningen, säger utredaren Jörgen Tholin, universitetsdirektör vid Göteborgs universitet.
– Ledordet för utredningen har varit enkelhet. Det nuvarande systemet är för krångligt och för oöverskådligt, säger han.
En väsentlig del av förslaget är att lärosätena ges större möjligheter att öka betygens vikt. De får också större frihet att själva bestämma när det gäller särskild behörighet. Dessutom minskar högskoleprovets roll.
Möjligheten för gymnasielever att tillgodoräkna sig meritpoäng när de läst vissa kurser i moderna språk, matematik och engelska försvinner också.
– Systemet med meritpoäng är krångligt och svårt att överföra exempelvis till en gymnasieexamen från ett annat land. Meritpoängen har varit ett sätt att få fler elever att läsa vissa ämnen, men det kan inte vara antagningssystemet till högre utbildning som ska lösa det problemet.
Kompetenser anger behörighet
Utredaren föreslår att den grundläggande behörigheten ska uttryckas i ett antal kompetenser som kan uppnås på flera sätt.
– Vi räknar med att den som har en examen från ett högskoleförberedande program på gymnasiet har de kompetenserna, säger Jörgen Tholin.
De som saknar gymnasiebetyg ska i stället kunna skriva ett nyinrättat nationellt behörighetsprov.
– Ett gemensamt prov är mer rättssäkert och gör att man kan söka till alla lärosäten. För personer som kommer från andra länder blir det med ett sådant prov tydligt om de exempelvis kan tillräckligt mycket svenska.
Som ett undantag kommer möjligheten till validering av grundläggande behörighet att finnas kvar för individer som inte passar i någon annan grupp.
– Tanken är att det ska vara möjligt för alla att få en andra chans att bli behörig.
Behörighetsprov ger meritvärde
Både vid det nationella behörighetsprovet och vid validering av reell kompetens ska man få ett omdöme på en skala, som motsvarar den som används för studieomdömen i folkhögskolan.
I dag får de som valideras inget meritvärde att konkurrera med vid ett urval, vilket gör att den som valideras visserligen blir behörig men inte kan komma in på en attraktiv utbildning med många sökande.
– Det är rimligt att också de som valideras får ett meritvärde, säger Jörgen Tholin.
Däremot föreslår inte utredningen att arbetslivserfarenhet i sig ska ge grundläggande behörighet.
– Det blir i stället det nationella behörighetsprovet som visar om de sökande har den kompetens som krävs.
Urval med betyg och högskoleprov
För urvalet till de sökta utbildningarna föreslår utredaren att det även i fortsättningen ska finnas två generella urvalsinstrument: betyg och högskoleprov. Utredaren anser inte att det generellt behövs några särskilda urvalsgrunder för sökande med utländska meriter, eller för sökande med annat modersmål än svenska. Däremot ska varje lärosäte kunna använda lokalt beslutade urvalsgrunder.
Inom betygsurvalet kommer det att finnas en särskild urvalsgrupp för dem med omdöme från behörighetsprovet, från en validering eller från folkhögskolan.
Högskoleprovet mindre viktigt
I dag ska minst en tredjedel av de sökande komma in på högskoleprovet. Utredningen föreslår att den delen minskas till minst 15 procent och att det blir färre möjligheter för en individ att göra provet.
– Det har visat sig att högskoleprovet inte fungerar optimalt som urvalsinstrument för exempelvis utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Och vid utbildningar med lågt söktryck, som lärarutbildningar, kan det vara svårt att fylla kvoten vilket innebär att individer kommer in på mycket låga poäng.
I dag söker många med både betyg och högskoleprov. Det är också populärt att ”träna” på högskoleprovet genom att börja göra det tidigt och många gånger. Utredaren vill att antalet provtillfällen begränsas och att det inte ska vara möjligt att göra högskoleprovet förrän man går sista terminen i gymnasieskolan, det vill säga det år man fyller 19 år.
– Vi har varit överdrivet generösa. Det är viktigt att först göra sitt bästa på gymnasiet och sedan ska högskoleprovet finnas där som en andra chans, kommenterar Jörgen Tholin.
Konkurrenskomplettering bort
Utredningen vill också ta bort möjligheten att läsa upp betyg för att förbättra sitt meritvärde. Om betyget behövs för att bli behörig ska det få användas, men inte om det enbart handlar om att höja sitt meritvärde.
– Det nuvarande systemet är krångligt och förlänger bara studietiden. I fjol gick endast 148 individer ut gymnasiet med A i alla ämnen. De allra flesta som kommer in med högsta betyg på attraktiva utbildningar har alltså konkurrenskompletterat betygen. Tar vi bort den möjligheten sänks antagningsbetygen.
Större frihet för lärosätena
Dagens system med särskild behörighet för olika områden ska ersättas av att de särskilda behörighetskraven för utbildningar till yrkesexamina och konstnärliga examina regleras nationellt av Universitets- och högskolerådet. Däremot får lärosätena själva större frihet att anpassa de särskilda behörighetskraven för andra program och för fristående kurser.
– Det kräver att lärosätena för en strategisk diskussion om tillträdeskraven så att de verkligen motsvarar utbildningarnas kunskapskrav. Även i urvalsreglerna kan lärosätena till delar av platserna lägga större vikt vid vissa kunskaper genom att till exempel vikta betygen i några ämnen.
De nya bestämmelserna är tänkta att träda i kraft 2022.
– Vi tycker att eleverna som börjar i gymnasiet ska veta vad som gäller när de ska söka till högskolan. Därför vill vi vänta med de nya reglerna, säger utredaren Jörgen Tholin.
