Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

SULF: ”Riv upp avgiftsreformen”

70 procent av antagna betalstudenter påbörjar aldrig studierna. Rättsosäkerhet vid återbetalning av studieavgifter. Stipendierna räcker inte till.
Det är några av de problem som UKÄ pekar på i en uppmärksammad rapport.
SULF anser att avgiftsreformen ska rivas upp.

9 februari, 2017
Per-Olof Eliasson
Stipendieansökan
Stipendier är av stor betydelse för tillströmningen av internationella studenter. Men i och med införandet av studieavgifter räcker inte stipendierna till.

När avgiftsreformen genomfördes 2011 minskade antalet inresande studenter från länder utanför EU och EES dramatiskt. I en ny rapport synar nu Universitetskanslersämbetet systemet med studieavgifter.
– Man måste ha respekt för att det gick snabbt när reformen infördes och det fanns inga färdiga svar på hur man skulle göra. Så lärosätena har gjort sitt bästa utifrån sina perspektiv, säger Eva Malmström Jonsson, professor vid KTH och ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbunds, SUHF, expertgrupp för internationalisering.

Rapporten visar bland annat att olika lärosäten har olika regler för om och hur de ska betala tillbaka studieavgiften till de studenter som inte kan, eller vill, börja på den utbildning de antagits till. Och en del lärosäten har satt upp tidsgränser de inte har rättsligt stöd för. Detta är ”ur rättssäkerhetssynpunkt otillfredsställande” skriver UKÄ.
– Vi är alla eniga om att reglerna måste vara tydliga gentemot studenterna om vad som gäller. Här är ett område med utrymme för förbättringar, säger Eva Malmström Jonsson.

Sju av tio börjar aldrig
En del i rapporten handlar om den höga andelen avhopp av redan antagna studenter. 70 procent påbörjar inte studierna.
– Det stora tappet mellan antagning och registrering beror till största delen på problem med finansiering. Men ibland beror det också  på problematik kring uppehållstillstånd från Migrationsverket

Dessutom har Sverige en långsam ansökningsprocess för internationella studenter.
– Det är sannolikt möjligt att förbättra flödet i processen, och kanske göra fler saker parallellt istället för som nu, efter varandra, säger Eva Malmström Jonsson.

Stipendier avgörande
Efter den kraftiga minskningen av studenter från tredje land när studieavgifter infördes har de åter börjat söka sig till Sverige. Men antalet nya studenter från de så kallade samarbetsländerna, mycket fattiga länder, har inte ökat sedan reformen.
– Tidigare, när det var avgiftsfritt att studera på svenska lärosäten, kan man ju se det som att Sverige hade ett väldigt generöst stipendieprogram. Stipendiemöjligheterna för studenter från de allra fattigaste länderna är nu hänvisade till det betydligt mindre stipendieprogrammet från Svenska Institutet.

Över huvud taget är stipendier av stor betydelse för tillströmningen av internationella studenter.
– Stipendier är den kritiska punkten. Dels för dem som inte har råd att betala för sina studier. Dels för att kunna rekrytera de bästa talangerna till Sverige, de får stipendieerbjudanden från världens bästa universitet och då måste vi kunna matcha det. Vi skulle vara betjänta av ett större stipendieprogram så att vi kunde erbjuda fler stipendier, säger Eva Malmström Jonsson.

”Behövs internationellt utbyte”
SULF:s chefsutredare Karin Åmossa understryker att förbundet anser att all offentligt finansierad högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för studenter, oavsett varifrån de kommer.
– En utbildning fri från alla avgifter för studenter är extra viktig i tider som dessa. Det behövs ett internationellt utbyte när nationalismen växer runt om i världen. Vi tycker att man ska riva upp avgiftsreformen eftersom utbildning är en investering i vår gemensamma framtid och det gagnar Sverige med en avgiftsfri utbildning.

Men om Sverige ska ha ett system för studieavgifter måste man ställa vissa krav på det.
– Systemet ska vara rättvist och transparent, det ska finnas möjlighet att överklaga, att kunna veta vad som gäller vid återbetalning och lärosäten ska inte kunna sätta upp regler de inte har befogenhet till, säger Karin Åmossa som även hon anser att knäckfrågan i ett avgiftssystem är stipendier.
– Man måste se till att det finns stipendier så att vi inte förlorar för mycket av det internationella utbytet. Vi behöver en återhämtning i antalet studenter och den bygger på hur mycket stipendier som finns tillgängliga.

Saknar transparens
Även om antalet inresande studenter är högre än 2011 är inte antalet på långa vägar tillbaka i de volymer som fanns tidigare och det är problematiskt menar Karin Åmossa.
– Det är ganska lite pengar som läggs på stipendier. De pengar som regeringen drog tillbaka från lärosätena vid reformen satsades inte på stipendier, som man gjorde sken av.

Rapporten visar på flera otydligheter i systemet för studieavgifter, enligt Åmossa.
– Det finns ingen klarhet i vad utländska studenter betalar för och varför avgifterna i genomsnitt är mycket högre än vad svenska studenter kostar. Systemet är inte transparent.

Ytterligare ett frågetecken är hur studieavgifterna påverkar rekryteringen till forskarutbildningen.
– Det handlar om kvalitet och om att få de bästa till forskarutbildningen. En stor andel av doktorandnybörjarna kommer utifrån och om det blir färre utländska mastersstudenter finns risken att söktrycket sjunker och med det kvaliteten i forskarutbildningen.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023