Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Högerradikala sympatier bland akademiker synas

Bland svenska akademiker har det historiskt sett funnits sympatier för högerradikala rörelser, vilket ställdes på sin spets i relationen till Nazityskland. Frågan är i högsta grad aktuell även i dag, hävdar Maria Björkman, idéhistoriker vid Uppsala universitet.

19 december, 2016
Per-Olof Eliasson
Den 17 februari 1939 samlades runt 1 500 studenter i Uppsala och demonstrerade emot att Sverige ville ta emot tio judiska läkare från Tyskland.

Länge var forskning om svenska intellektuellas för­hållande till Nazityskland historio­grafiskt minerad mark, skriver redaktörerna för antologin De intellektuellas förräderi? (Arkiv förlag 2016), Maria Björk­man, Patrik Lundell och Sven Widman.
– I den svenska självbilden har vi varit ett litet neutralt land, och vi har inte velat se de omfattande sympatierna för Tyskland även i dess naziversion, säger Maria Björkman.

Allt från motstånd till pronazism
Frågan om hur intellektuella förhåller sig totalitära rörelser är mycket komplex, här finns hela skalan från motstånd till pronazism.
– Vi belyser den glidning som skedde i Sverige när den tyska forskningen blev alltmer nazifierad, och hur svenska akademiker ofta valde att behålla goda kontakter med sina tyska kollegor.

Nazismen har varit livskraftig
Maria Björkman menar att intellektuellas förhållande till högerextrema och totalitära rörelser är ideologiskt laddat eftersom det inte bara är något som hör till historien.
– Länge trodde vi att nazismen var på utdöende, men historiker som Helene Lööw och även vår bok har visat att så är inte alls fallet utan att den tvärtom varit livskraftig. Rasbiologiska forskare fortsatte sin verksamhet även efter 1945, högerextremister använder fortfarande deras argument.

Hon anser att bokens ämne är aktuellt nu när demokratin ifrågasätts från högerpopulistiskt håll på många platser i världen, även i Sverige.
– Det är viktigt att observera den glidning som sker och att högerextrema åsikter kan bli alltmer normaliserade, inte minst genom att ett parti som Sverigedemokraterna sitter i riksdagen.

Ännu idag stöds extrem politik
Maria Björkman påpekar att det inte heller i nutiden är givet att akademiker alltid står för demokratiska värden. Ett exempel är premiärministern i Ungern, Viktor Orbán, som har stöd för sin extrema politik från en del akademiker.
– Historien och de ibland nedslående bidragen i vår bok visar att det är viktigt att akademiker och intellektuella värnar och uttrycker sitt stöd för demokratiska principer, säger Maria Björkman.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023