Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Var fjärde doktorand snuvad på sina forskningsresultat

En fjärdedel av doktoranderna uppger att deras forskningsresultat använts olovligen. Var tredje kvinnlig doktorand inom vissa ämnesområden upplever sig diskriminerad på grund av sitt kön. Det visar Doktorandspegeln 2016.

8 december, 2016
Per-Olof Eliasson
En fjärdedel av doktoranderna i undersökningen har erfarit att deras forskningsresultat använts utan att de angetts som författare eller upphovsman. Möjliga orsaker kan vara okunskap eller en form av maktutövning, säger Anna Ilar, ordförande för SULF:s doktorandförening.

Det kanske mest uppseendeväckande i årets upplaga av UKÄ:s Doktorandspegeln är att en fjärdedel av doktoranderna uppger att deras forskningsresultat använts utan att de angetts som författare eller upphovsman.
– Det är väldigt allvarligt eftersom det kan få negativa konsekvenser för doktoranden. I mycket är det antalet publiceringar som avgör ens framgång inom akademin, säger Anna Ilar, ordförande för SULF:s doktorandförening, SDF.

I rapporten framgår inte vilken typ av olovligt utnyttjande det är fråga om.
– Orsaken kan delvis bottna i okunskap om vem som kvalificerar sig för författarskap, både hos seniora forskare och hos doktoranderna själva. Det kan också röra sig om en typ av maktutövning, där yngre forskare i beroendeställning inte vågar säga ifrån när de utnyttjas. Här kan SULF komma in som ett viktigt stöd för doktoranden så att man kontaktar oss i tid för att få råd, säger Anna Ilar.

Kvinnliga doktorander mår sämre
Doktorandspegeln visar att de flesta doktorander är nöjda med sin utbildning. 86 procent ser utbildningen som bra eller mycket bra. 14 procent ger betyget dåligt eller mycket dåligt.
– Jag tycker att det övergripande är ett positivt resultat men samtidigt går det som en röd tråd genom rapporten att kvinnliga doktorander tycks ha sämre arbetsförhållanden och mår sämre under sin forskarutbildning än sina manliga kollegor. Det är beklagligt att lärosätena inte fått bukt med den här typen av problem, säger Anna Ilar.

I enkäten svarar var tredje kvinna inom humaniora, teknik och samhällsvetenskap att de har upplevt sig diskriminerade på grund av kön. Totalt upplever 23 procent av kvinnorna, mot fyra procent av männen, att de blivit diskriminerade.
– Här finns mycket att jobba på. Man undrar hur många som anmäler att de blivit diskriminerade, då det är viktigt att lärosätena blir uppmärksammade på när någon blir utsatt. Universiteten har skyldighet att vidta åtgärder och utreda den här typen av händelser.

Anna Ilar påpekar att den som känner sig utsatt kan vända sig till SULF för att få råd och hjälp att ta frågan vidare.
– Jag känner att rapporten väcker flera frågor som SDF kan arbeta vidare med. Det underlättar att vi nu har uppdaterade siffror på hur situationen ser ut för just doktorander.

Enligt enkäten upplever doktorander ofta en hög stressnivå och stressen verkar ha ökat över tid. 54 procent uppger att de i hög eller mycket hög grad upplevt stress som gett negativa erfarenheter. 2007 uppgav 48 procent samma sak och 2003 var det 46 procent. Kvinnorna upplever sig mer stressade än männen, 59 procent respektive 50 procent.

Många ser brister i handledningen
Det finns också brister i delaktighet. 70 procent av doktoranderna menar att de inte har något inflytande på sin institution. 30 procent uppger att de i liten grad eller inte alls känner sig som en accepterad medlem av forskarkollektivet.
I båda fallen känner sig kvinnor mindre delaktiga än män.
– Det är viktigt att doktoranderna får känna inflytande över forskarutbildningen genom att exempelvis vara med i institutionens olika råd och nämnder. Det kan också handla om att det är många doktorander som sitter ensamma, vilket gör att de inte känner sig som en del av gruppen. Man behöver gemenskap för att kunna utvecklas under forskarutbildningen. Där tror jag man mer behöver poängtera handledarens roll att hjälpa doktoranden att hitta relevanta kontakter inom akademin.

Just förhållandet mellan handledare och doktorand är en känslig fråga.
Här är några uppgifter ur undersökningen:
27 procent uppger att brister i handledningen i hög eller mycket hög grad har utgjort hinder i deras avhandlingsarbete.
22 procent av kvinnorna och 17 procent av männen upplever sig ha en besvärande beroendesituation till sin handledare.

– Att doktoranderna har problem med sin handledare är ett återkommande bekymmer som vi inom SDF stöter på. Men ofta ses doktoranden som problemet i stället för att lärosätet tar itu med de bakomliggande orsakerna. Blundar lärosätet för att en handledare inte sköter sin uppgift kommer den personen att fortsätta med det beteendet, säger Anna Ilar.

Hon anser att Doktorandspegelns resultat i stort stämmer med SDF:s erfarenhet.
– Rapporten bekräftar vår bild, till exempel vad gäller problem med handledning och att kvinnor tycks ha sämre arbetsförhållanden än sina manliga kollegor.

Per-Olof Eliasson

Doktorandspegeln är en enkät om studenternas studiesituation. Undersökningens urval utgjordes av 10 000 doktorander, varav 4 751 svarade.

Doktorandspegeln 2016 är den tredje i ordningen, de två tidigare genomfördes av UKÄ:s föregångare Högskoleverket och publicerades åren 2003 och 2008.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023