Den strategiska satsningen på tolv välfinansierade biträdande lektorat beslutades 2014.
– Biträdande lektorat är oerhört viktiga för att bygga framtidens fakultet och vi har en större chans att verkligen locka de bästa lärarna och forskarna om vi rekryterar på den nivån, säger Peter Gudmundson som var rektor vid KTH fram till den 14 november i år.
Tio av tjänsterna har nu tillsatts, inom bland annat programvaruteknik och hållbar stadsutveckling. Hälften av personerna har rekryterats från utlandet, bara tre har tidigare forskat vid KTH och sex av dem är kvinnor, vilket med råge överträffar målet om minst en tredjedel kvinnor.
Hur lyckades KTH med detta? Genom ansträngningar för att nå ut långt och brett. Tjänsternas ämnesområden beskrevs i breda ordalag och ämnesexperter identifierade starka kvinnliga kandidater som uppmuntrades att söka.
Alla tjänster annonserades tillsammans, vilket Peter Gudmundson tror bidrog till att de uppmärksammades mer.
– Vi överväger nu om vi ska börja göra mer samlade utlysningar, till exempel två gånger per år, för att göra ett starkare intryck.
Många sökande per tjänst
Varje tjänst fick i snitt 68 sökande. Den generösa finansieringen har varit ett lockbete. Tre miljoner per tjänst i fyra år räcker till att köpa utrustning eller anlita andra forskare till verksamheten, och det är betydligt mer resurser än vad biträdande lektorat vanligtvis har vid lärosätet.
Saco-S vid KTH håller med om att rekryteringen har varit framgångsrik, men påpekar att dessa generösa biträdande lektorat är en liten del av alla utlysningar.
– Man kan inte räkna med att vi kommer att få mycket mer pengar framöver, men vi måste se till att det finns attraktiva resurser förknippade med en anställning innan vi utlyser den. Det är avgörande för om man tackar ja eller går till ett annat lärosäte, säger Peter Gudmundson.
KTH:s förhoppning är att personerna som har rekryterats i denna satsning efter fyra år kvalificerar sig för befordran till lektor, vilket innebär en tillsvidareanställning.
