EU:s ”Agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning” från 2011 hade fokus på att öka tillväxten och främja innovationer.
– I mycket var nog den ett svar på den ekonomiska krisen som var mycket närmare då, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa.
Nu håller EU på med en uppdatering av moderniseringsagendan. Uppdateringen ska löpa från 2016 till 2018 och i arbetsgruppen för uppdatering av agendan är Karin Åmossa representant för European Trade Union Committee for Education, ETUCE.
– Min uppgift är att företräda universitetslärare i diskussionerna. Det handlar mycket om samma saker som vi driver hemma. Att försvara akademisk frihet, upphovsrätt, kontinuerlig kompetensutveckling och sambandet mellan forskning och undervisning. Dessutom är arbetsvillkoren en viktig fråga. Även i Europa går en stor del av lärarna och forskarna på korta kontrakt, säger Karin Åmossa.
Ska ge rekommendationer
EU-kommissionen driver moderniseringsagendan och syftet är att ge rekommendationer till medlemsländerna för hur de ska modernisera högre utbildning.
I den nya arbetsgruppen för uppdatering av agendan betonas de demokratiska värdena starkare än tidigare.
– Nu talar vi om kompetenser som ska förbereda studenterna både för en föränderlig arbetsmarknad och andra sociala färdigheter framtidens medborgare kommer att behöva, som inte bara handlar om anställningsbarhet, till exempel att möta människor med olika bakgrund och andra åsikter än dina egna. Det har blivit ett större helhetsperspektiv, bredare och mer nyanserat och inte så hårt inriktat på enbart tillväxt och ekonomi.
Arbetsgruppen behandlar sex olika områden:
1. Högre utbildnings relevans, både för arbetsmarknaden och för samhället.
– Det här är svåra frågor, vad är det som kommer att ha samhällelig relevans? kommenterar Karin Åmossa.
2. Hur man kan öka innovationerna.
– Här handlar det också om hur man kan använda ny teknik för att öka kvaliteten och tillgängligheten till högre utbildning.
3. Inkludering.
– Den handlar om breddad rekrytering och om att inkludera studenter med olika bakgrund. Och hur man som lärare tar hand om en diversifierad studentgrupp, inklusive genusperspektiv och nyanlända.
4. I den slutliga policyn ska ingå hur man främjar god undervisning och pedagogisk träning för lärarna.
– EU-kommissionen vill också uppvärdera undervisning i den akademiska karriären. I de flesta länder är inte undervisning jämförbar med forskning för meritering i en akademisk karriär.
5. Internationalisering.
– Det handlar om mobilitet för både lärare och studenter, till exempel om samarbeten mellan lärosäten i olika länder och hur man tillgodoräknar och erkänner utbildning mellan länder.
6. Finansieringsfrågan.
– Det här är en svår fråga för oss i SULF i förhållande till EU. EU-kommissionen är väldigt inriktad på att driva ett prestationsbaserat finansieringssystem. Vi vill ju att finansiering ska vara långsiktig och hållbar och att pengarna ska hamna där de behövs. Och att all utbildning ska vara forskningsanknuten.
Positivt överraskad
Karin Åmossas intryck av arbetsgruppens arbete så här långt är gott.
– Jag är positivt överraskad över hur arbetet går till i gruppen. Diskussionerna som förs är på hög nivå. Problemet är att den policy man sedan kommunicerar kanske inte speglar de nyanser som finns i diskussionerna som föregått den.
